På Katrinebergsskolan är vi alla språklärare

Nu börjar det hända saker! I tidigare inlägg har jag presenterat hur Anna-Maria Åkerberg (Modersmålsenheten) och jag arbetar med Språk i alla ämnen som kompetensutveckling i åk 1-9 på Katrinebergsskolan. Målen är:

• Språkutvecklande arbete i alla ämnen
• Teorier för lärande
• Aktuell forskning
• Praktiska verktyg

Som vi alla är väl medvetna om är det viktigt att vi lärare är tydliga i vår planering, våra instruktioner, vår stöttning och bedömning. Vi måste också uppmuntra ämnesspecifika begrepp samt ha en tillåtande klassrumsmiljö,där eleverna vågar göra misstag. Detta har varit en röd tråd i arbetet och under vårens träffar har vi bland annat tittat närmare på vilka ord/begrepp som används i olika ämnen och vilka av dem som  skapar problem för eleverna. Det kollegiala lärandet har varit på hög nivå, då vi växlat mellan att arbeta och diskutera arbetslagsvis och ämnesvis i ett 1-9 perspektiv. Fokus har också varit att introducera begreppet genrepedagogik och hur man kan använda sig av cirkelmodellen för att stötta och utmana eleverna. Modellen nedan visar cirkelmodellens fyra faser, vilka alla beskrivs utförligt i Pauline Gibbons "Stärk språket Stärk lärandet".

För att konkretisera det hela, kommer här min beskrivning hur jag använder den i svenska som andraspråk åk 7-9 när vi skriver INSÄNDARE (argumenterande text).
I fas 1 bygger vi upp förkunskap om ämnet genom att diskutera vad en insändare är, läsa olika insändare och fokusera på innehållet.
I fas 2 läggs fokus på texttypens syfte, struktur och språkliga drag. Vi dekonstruerar en insändare och tittar på hur den är uppbyggd (rubrik, åsikt och argument). Här blir eleverna bekanta med metaspråk - ett språk för att tala om språk.
Fas 3 innebär skrivande av en gemensam text. Med modern teknik är det enkelt att genomföra i helklass,där jag som lärare skriver med hjälp av projektor. Engagemanget brukar vara stort och eleverna känner att de tillsammans skapar något bra.
Nu är de mogna för fas 4, vilket innebär att de skriver egna insändare. Här brukar jag använda mig av kamratrespons, något som ingår i kunskapskraven.
Övergripande för Katrinebergsskolans arbete med ett språkutvecklande arbetssätt är att nå en högre måluppfyllelse och det är något som jag är övertygad om att vi gör om vi arbetar stöttande på det här sättet. Och det var detta jag tänkte på i inledningen "Nu börjar det hända saker". Senast vi träffades v 14  började det konkreta arbetet i arbetslagen med att planering av hur lärarna i olika klasser ska använda cirkelmodellen i undervisningen. Jag ser med spänning fram emot fortbildningsdagen i juni då de ska presentera det hela för varandra!
Avslutningsvis vill jag knyta an till ett inlägg som tydligt beskriver hur viktigt det är att modellera och stötta i undervisningen oavsett ämne. Klippet heter I DO, WE DO, YOU DO och är bara tre minuter.
Alla kan vi använda oss av detta då vi introducerar ett nytt arbetsområde. Vad vi behöver ta med oss i tankarna är att det är lektionen som är det viktigaste för eleverna  - det är där vi kan stötta dem!

Vilka förutsättningar ger jag eleverna för att de ska kunna vara kreativa?

Som förstelärare fokuserar jag på många intressanta arbetsuppgifter som till exempel att hålla mig aktuell med modern skolforskning, ta ett särskilt ansvar för ämnesutveckling och ämnesdidaktik, ta fram stödverktyg och läromedel som ska användas i undervisningen, coacha andra lärare genom metoddiskussioner samt andra skolutvecklingsuppdrag. Det var dessa uppgifter som lockade mig att söka försteläraruppdraget! Ständigt i fokus för min undervisning är praktiskt sprida forskning och följa vetenskapliga metoder. Skolverkets hemsida är en källa att ösa ur vad gäller detta. För några dagar sedan publicerades rapporten "Tekniktrender i skandinaviska skolor" som beskriver trender och tekniker som kan slå igenom på ett till fem års sikt. Spännande är att den också tar upp utmaningar för skolor.

Och här ser jag ett tydligt samband kring frågan Vilka förutsättningar ger jag eleverna för att de ska kunna vara kreativa? Den digitala satsningen som Mölndals stad gjort de senaste fyra åren har öppnat upp fantastiska möjligheter som kan kopplas samman med den senaste forskningen! Från att tidigare varit konsumenter får eleverna rollen som producenter i användningen  av digitala verktyg. I mina ämnen engelska, svenska och svenska som andraspråk utmanar jag mig själv att använda andra redovisningsformer som att eleverna till exempel gör powerpointpresentationer, ljudinspelningar och inlämningar via Fronter. Nu i samband med Unikumimplementeringen ger jag eleverna feedback genom digitala matriser i linje med tankarna kring formativ bedömning (Dylan Wiliams och Christer Lundahl). Som ni förstått av mina tidigare inlägg drivs jag av en nyfikenhet att ständigt utvecklas och lära nytt som jag sedan testar i min undervisning. "Man lär så länge man har elever".
Kreativiteten kan också höjas genom att tipsa eleverna om olika hemsidor där de kan följa nyheter på engelska, träna grammatik genom interaktiva övningar, flipped classrooms-filmer så att de kommer förberedda till mina lektioner....ja, listan kan göras lång!
Men den viktigaste förutsättningen för att locka fram kreativiteten hos eleverna är att de känner sig trygga och det är a och o för mig som lärare. För att utvecklas kunskapsmässigt  och som individ är detta huvudfokus. Och här kommer också lärmiljön in! En lockande miljö som inte ser ut som klassrummen har gjort de senaste 20 åren är ett måste.
Jag är otroligt glad för att jag kommit med i referensgruppen för Den nya skolan Fässberg, där jag ser framemot att få lyfta tankar och åsikter om en attraktiv skola som motsvarar förväntningarna på en modern skola. Vilket tillfälle att tillsammans med andra förstelärare med utgångspunkt i modern forskning få utbyta tankar kring hur man kan skapa en modern skola där eleverna ges bästa möjlighet till kreativitet!

Fortsättning på det coachande samtalet

Att hjälpa andra att växa och att sätta mål är grundpelarna inom coaching och nyfiken som jag är, bestämde jag mig för att genomföra ett helt coachsamtal utifrån de frågor vi fått av Camilla Rudevärn på förstelärarträffen i januari. Enligt instruktionerna kunde jag läsa "Kraften ligger i förmågan att ställa frågan i rätt ögonblick-timing. Timingen kräver ett djupt lyssnade och sedan en följsam fråga, som har stor kraft och tar in personen i växtzonen. För att en fråga ska ge resultat krävs en förtroendefull relation. Först då släpper försvar och den coachande är öppen för att utforska sina möjligheter." Jag valde en av mina mentorselever som varit med på det första coachsamtalet för att fokusera på det område som hen ville förbättra. Det blev ett spännande samtal, om än lite "ryckigt" då jag stundtals kände mig lite osäker. Jag försökte anteckna elevens tankar samtidigt som jag skulle lyssna aktivt och reflekterande och inte fokusera på nästkommande fråga. Vad jag känner nu efteråt, när jag utvärderar min coaching, är att jag behöver träna på det här sättet att samtala för att känna mig mer hemma i den nya rollen. Ännu är jag inte helt bekväm med att vänta på svar utan har fortfarande den inre pressen att försöka komma på lösningar. En utmaning på slutet av samtalet var att göra en kvittering dvs en sammanfattning.
Så om jag nu tänker framåt ska följande frågor genomsyra min roll som coach:
Var är du idag?
Vart vill du?
Vad behöver du göra?
Jag ser framemot tisdagen den 3 mars då vi ska få möta Gregor Schill och Christer Ferm. Rubriken för mötet är Kärnan och effekten av coaching + Action Learning - kraftfulla redskap för lärande och förändringsarbete.
Utifrån resonemanget ovan om coaching tycker jag att det är viktigt att leva som man lär, vara nyfiken och se nya perspektiv! Och med tanke på Fas 2 vt-15 för oss Förstelärare i Mölndal, som kommer att handla om bland annat Systematiskt kvalitetsarbete och formativ bedömning, vill jag slå ett slag för en webbaserad  kurs,nämligen Bedömning och betyg anordnad av Karlstads Universitet. Kursen är uppbyggd på teoretiska avsnitt, filmer och texter, varvat med praktiska moment som man som pedagog genomför i sin undervisning. Den kan genomföras i valfritt tempo och består av sex moduler samt en slutuppgift. Själv har jag kommit halvvägs och känner redan att den ger värdefull kunskap kring bland annat det här med formativ och summativ bedömning och hur jag ska utgå från läroplanen på bästa sätt. Kanske också en hjälp i implementeringen av Unikum där vi på min enhet precis har tagit de första stegen!

Coachning enligt GROW-modellen

En ny termin och faktiskt den sista med mina mentorselever i åk 9. Tänk att högstadietiden kan gå så fort! Dags att testa något nytt, så idag på mentorstiden bestämde jag mig för att coacha eleverna med hjälp av GROW-modellen (en modell som främst utformats av John Whitmore). Coaching-utbildaren Camilla Rudevärn presenterade modellen för oss förstelärare på senaste träffen på Torrekulla och tanken är att vi ska arbeta vidare med den under våren med ökad svårighetsgrad. Spännande!
Vad är då GROW-modellen? Det är en form av ett coachande samtal där jag lyssnar och ställer effektiva frågor. Nedan ser du vad förkortningarna står för.
G (Goal) - Formulera det mål du vill uppnå
R (Reality) - Hur ser nuläget ut?
O (Options) - Tänk ut så många lösningar du kan. Tänk kreativt och positivt
W (Will) - Vad ska du göra? Vilja på en skala 1-10. Vad behövs för att nå målet?
Viktigt att ha i tankarna är att man inte behöver följa modellen blint utan har den i bakhuvudet för att hjälpa någon, exempelvis elev eller kollega, att komma vidare. Dessutom behövs en övergripande beskrivning av ämnet.
Och det hade jag idag då ämnet var DINA STUDIER - UTVÄRDERA DIN NÖJDHET...SKAPA MEDVETENHET. Mentorseleverna fick reflektera över bland annat sin arbetsinsats på lektionerna, koncentration, läsförmåga, studieteknik, läxläsning, muntlig aktivitet, kondition, sömn, kost och motivation. Därefter hade jag coachande samtal med dem var och en.
Vilka samtal det blev! En utmaning för mig i min nya roll där jag istället för att ge tips skulle ställa effektiva frågor. En nyttig lärdom var det, där  jag lärde mig att inte ha för bråttom och inte dra slutsatser eller hitta lösningar. Det är ju något som vi lärare väldigt lätt gör, eller hur?

Beprövad erfarenhet

Beprövad erfarenhet, vad innebär det? Är det något som jag kan hjälpa till att skapa på min enhet idag? Efter att ha läst artiklarna på www.forskning.se kan jag se att ett av uppdragen som jag har som förstelärare på Katrinebergsskolan stämmer in på definitionen.
"Beprövad erfarenhet handlar om att pröva och ompröva  - att inte ta saker för givet, att ha ett kritiskt förhållningssätt och att våga omvärdera gamla sanningar." Det här läsåret görs en utvecklingssatsning med fokus "Språk i alla ämnen" där utgångspunkten är att alla vi pedagoger tillsammans ska se hur ett språkutvecklande arbetssätt kan leda till ett bättre resultat bland eleverna. Som det är konstaterat, "för att kunna lära om samband mellan process, det man gör, och resultat, det man uppnår, behövs en variation".
Anna-Maria Åkerberg på Modersmålsenheten och jag planerar olika fortbildningstillfällen kring språkets betydelse för kunskapsinhämtningen, där lärarna får ta del av forskning, praktiska övningar, gruppdiskussioner och lektionstips. Med andra ord, en learning study där det är fokus på ett specifikt kunnande som eleverna ska utveckla. Här är vi hjälpta av de organisatoriska förutsättningar som givits i och med att vi fått så mycket tid till vårt förfogande och att vi tar vara på lärdomarna som kollegerna gör under arbetets gång (kollegial utveckling).
Vid nästa tillfälle onsdagen 4/2 ska vi återkoppla till de ord, som olika ämnesgrupper kom fram till förra gången, som skapar problem vid inlärning, titta på filmen Språket bär kunskapen (www.UR.se), presentera Cirkelmodellen som kan användas vid genreskrivande och visa praktiska exempel från samarbete NO/Sv/Sva. Avslutningsvis kommer lärarna arbetslagsvis få planera ett samarbete kring hur man kan arbeta med genreskrivande.
Min förhoppning är att den här satsningen på ett språkutvecklande arbetssätt blir utgångspunkten för ett kollegialt lärande, där vi tillsammans upptäcker att det här är ett framgångsrikt sätt att nå ett bättre resultat bland eleverna! Med andra ord, slutresultatet blir en beprövad erfarenhet stödjer sig på erfarenheter som prövats under en längre tid och är delade och dokumenterade.

Hur inleder jag en lektion?

För att svara på frågan Hur inleder jag en lektion? bestämde jag mig för att intervjua några elever i min egen klass, åk 9. De känner mig väl och jag undervisar dem både i svenska och engelska så vi träffas många gånger i veckan. Sammanfattningsvis sa de så här:


Du börja med att hälsa och är trevlig. Ofta frågar du "Är det något ni vill ta upp?" På tavlan finns alltid nedskrivet  i olika steg vad klassen ska göra och det finns uppgifter för alla (även för de som arbetar snabbt). Om det är dags att starta upp ett nytt arbetsområde i exempelvis svenska, har du en längre genomgång via en Powerpoint, som förklarar tydligt vad som ska ingå, kunskapskrav och redovisningsform. En sådan struktur tycker vi om (det är inte många andra lärare som har det). Vi får mycket gjort hos dig och alla är koncentrerade. Du är sträng och har tydliga regler. Läxorna finns alltid nedskrivna till höger på whiteboarden. Ser du att någon är ledsen, går du fram och pratar med den personen under lektionen.

I den här intervjun ingick tre tjejer. Jag blev förstås väldigt glad över att höra deras tankar kring min lektionsstart för det är precis den här visionen jag har och alltid strävar efter. Men för att få ett genusperspektiv på det hela, bestämde jag mig för att även intervjua tre killar i samma klass. Deras svar var så här:


Du är glad och hälsar. Men ibland kan man märka dagsformen på dig.... Det finns punkter på tavlan så vi vet alltid vad vi ska göra. På så sätt slipper vi ställa frågor. Man lär sig mycket hos dig.

De var inte lika pratglada - jag träffade dem under deras värdefulla rast. Men likheterna är ändå tydliga. Som sista fråga i båda intervjugrupperna hade jag "Vad fungerar mindre bra? Då önskade tjejerna att det skulle vara mer fritt att byta platser vid exempelvis gruppövningar. Killarna önskade mer variation, speciellt i engelska. ( Så det som kan uppfattas som en trygg rutin/arbetsgång av några, kan för andra upplevas som enahanda.)

Vad jag skulle vilja testa är att filma mig själv, när jag inleder en lektion för att se det hela från ett annat perspektiv. Vidare tror jag att det är viktigt att handleda kolleger/dela med sig av det som fungerar bra och analysera vad som fungerar mindre bra. Vi vet ju alla att en klass kan uppfattas väldigt olika beroende på vem som undervisar.

Språk i alla ämnen

En del av mitt försteläraruppdrag på den egna enheten är att hålla i kompetensutvecklingen kring "Alla är vi språklärare". Att arbeta med språkutveckling är ett spännande uppdrag som verkligen ligger i tiden med tanke på dagens heterogena klasser och antalet nyanlända elever som kommer till oss. Jag läser svenska som andraspråk 61-90 hp vid Göteborgs universitet sista terminen och allt som jag läst/fortfarande läser går hand i hand med hur ett optimalt arbete på Katrinebergsskolan skulle kunna se ut.
Tisdagen v 44 var det dags för det tredje tillfället för personalen att träffas. Anna-Maria Åkerberg från Modersmålsenheten och jag hade bestämt att dagens innehåll skulle vara medvetenheten om språkets roll för elevers kunskapsutveckling i det egna ämnet och vad som krävs av eleverna för att lyckas i skolan. Vi inledde med att relatera till vad senaste forskningen säger angående relationen mellan utmaning och stöttning, Hatties film om "Språket bär kunskapen", praktiska verktyg som cirkelmodellen för att sedan låta kollegerna arbeta i olika ämnesgrupper. Uppgiften var att titta närmare på vilka begrepp/ämnesord som används i de olika skolämnena och diskutera vilka som kan vara svåra för eleverna.
För mig var detta något  nytt att få handleda kolleger/hålla i fortbildning! Det var utvecklande för mig som person och verkligen roligt och intressant! Två tillfällen blir det även under våren och då kommer vi att låta kollegerna få arbeta med praktiska uppgifter ute i klasserna. Som arbetsmaterial har alla fått boken Greppa språket (Skolverket).