Du börja med att hälsa och är trevlig. Ofta frågar du "Är det något ni vill ta upp?" På tavlan finns alltid nedskrivet i olika steg vad klassen ska göra och det finns uppgifter för alla (även för de som arbetar snabbt). Om det är dags att starta upp ett nytt arbetsområde i exempelvis svenska, har du en längre genomgång via en Powerpoint, som förklarar tydligt vad som ska ingå, kunskapskrav och redovisningsform. En sådan struktur tycker vi om (det är inte många andra lärare som har det). Vi får mycket gjort hos dig och alla är koncentrerade. Du är sträng och har tydliga regler. Läxorna finns alltid nedskrivna till höger på whiteboarden. Ser du att någon är ledsen, går du fram och pratar med den personen under lektionen.
I den här intervjun ingick tre tjejer. Jag blev förstås väldigt glad över att höra deras tankar kring min lektionsstart för det är precis den här visionen jag har och alltid strävar efter. Men för att få ett genusperspektiv på det hela, bestämde jag mig för att även intervjua tre killar i samma klass. Deras svar var så här:
Du är glad och hälsar. Men ibland kan man märka dagsformen på dig.... Det finns punkter på tavlan så vi vet alltid vad vi ska göra. På så sätt slipper vi ställa frågor. Man lär sig mycket hos dig.
De var inte lika pratglada - jag träffade dem under deras värdefulla rast. Men likheterna är ändå tydliga. Som sista fråga i båda intervjugrupperna hade jag "Vad fungerar mindre bra? Då önskade tjejerna att det skulle vara mer fritt att byta platser vid exempelvis gruppövningar. Killarna önskade mer variation, speciellt i engelska. ( Så det som kan uppfattas som en trygg rutin/arbetsgång av några, kan för andra upplevas som enahanda.)
Vad jag skulle vilja testa är att filma mig själv, när jag inleder en lektion för att se det hela från ett annat perspektiv. Vidare tror jag att det är viktigt att handleda kolleger/dela med sig av det som fungerar bra och analysera vad som fungerar mindre bra. Vi vet ju alla att en klass kan uppfattas väldigt olika beroende på vem som undervisar.
