Textsamtalets förutsättningar och möjligheter

På Skolverkets handledarkurs, Läslyftet,  i Borås vecka 6 jag möjligheten att lyssna på Barbro Westlunds föreläsning Textsamtalets möjligheter och förutsättningar och innebörden av ett vetenskapligt förhållningssätt; en föreläsning som verkligen lyfte fram vikten av att vi pedagoger behöver metoder kopplade till teorier om inlärning för att kunna bedriva en kvalitativ undervisning. Didaktiska och återkommande reflektioner över undervisningen/vad som händer i klassrummet är centrala för elevernas utveckling. Det är något som vi alla vet, men ibland räcker kanske inte tiden till... Följande citat använde sig Barbro Westlund av för att belysa att kunskap skapas i interaktion:


"Comprehension is not something that usually happens unaided. It is not a plant that grows from the ground unaided. It needs careful nurturing, occasional pruning and plenty of fertilizer if it is to flourish. In short, good teaching is necessary where children and teachers collaborate in gerenerating meanings from text" (Smith & Elley 1997).


Detta stämmer väl in på Vygotskijs tankar kring att lärande och språkutveckling går hand i hand, och genom att vara språkligt aktiva utvecklas elevernas kunskaper, tankar och språk.
I föreläsningen om textsamtal betonades följande didaktiska överväganden:

• Vilka slags texter ska vi använda?
• Vilka samtal om text ska vi ha?
• Hur utmanas elever både kognitivt och känslomässigt?

I modulen Samtal om text (Läs- och Skrivportalen) finns tydliga kopplingar till aktuell forskning och tips på hur man kan tillämpa den för framgångsrika textsamtal. Textförståelse kan ses om en interaktion mellan läsaren och texten. I sin föreläsning gjorde Barbro inledningsvis följande enkla uppgift för att illustrera hur läsförståelse fungerar. Vi fick titta på konstbilden La Conversacion av den franska skulptören Etienne.

I tankepar fick vi diskutera frågan Vad ser ni? Här blev det tydligt hur man i samtalet kompletterar varandras tankar; något som sker även vid läsförståelse, och hur man kan tolka en text på olika sätt. Modellen att bilda tankepar är ett sätt att få elever bli mer aktiva i textsamtal genom att få ett problem att lösa med varandra i par innan man diskuterar det i klassen.
Med utgångspunkt i de tre frågorna ovan prövade jag följande lektionsupplägg i svenska i åk 7 fredagen före sportlovet utifrån novellen Trisslotten av Claude Kayat (Magasinet texter 1). Textsamtal före, under och efter läsning stod i fokus med målsättningen att upplägget skulle:

• Hjälpa läsarna att förstå just den text de läser.
• Hjälpa läsarna att utveckla goda lässtrategier inför läsandet av andra texter.

Före läsningen: Eleverna möttes av en gul post- it lapp på sina bänkar och min tanke var att introducera texten genom aktiviteten Ord som ledtråd. De fick skriva ned tre ord som de kom att tänka på när de hörde ordet Trisslott. Orden sammanställde jag efteråt i en wordle och som ni ser, gick elevernas tankar åt olika håll, något som kom fram när vi samtalade om vad de skrivit. På så sätt hade jag samlat deras fokus och deras nyfikenhet kring texten var väckt.

Under läsningen: Sedan valde jag att läsa novellen högt medan eleverna följde med i texten. Fyra gånger stannade jag upp och ställde följande frågor:

1. Vad vet du om huvudpersonen? (s 24, r 35)
2. Vad tror du händer nu? (s 26, r 8)
3. Måste Mounir berätta för pappan att han vunnit? (s 27, r 17)
4. Varför ljuger han? (s 28, r 24)

Diskussionen skedde i tankepar och det här reciproka lärandet genom att tänka högt skapade engagemang . Eleverna fick kontroll både över sin egen förståelse och kunde genom att samtala förbättra den.




Efter läsningen: Ett sätt att träna läsförståelse är att låta eleverna sammanfatta en text och här testade jag något nytt för mig, nämligen grafisk tidslinje. Jag hade skapat en tidslinje, där de fick fylla i vad som skedde vid de olika tillfällena jag valt ut; med andra ord visa att de kom ihåg och förstått innehållet. Självklart fick de fortfarande ha novellen framför sig för att kunna gå tillbaka om de glömt något. Den  grafiska tidslinjen lämnades in och utifrån den kunde jag som lärare se vilka elever som behöver stöttning i sin läsförståelse och vilka som hade lätt för den här sortens lässtrategi.

Avslutningsvis utmanade jag dem med den öppna frågan:Vad skulle du gjort i Mounirs situation?
Här fick alla som ville delge sina tankar och eleverna var verkligen engagerade.




Ett positivt klassrumsklimat är en förutsättning för ett sådant här textsamtal och det kändes som att textaktiviteten uppfyllde kraven i citatet inledningsvis: "In short, good teaching is necessary where children and teachers collaborate in gerenerating meanings from text."