Läslogg som utgångspunkt för textsamtal

Att få handleda kollegor i Läslyftet är otroligt givande och utvecklande! På Katrinebergsskolan har vi nu hunnit halvvägs vad gäller modulen Samtal om text och på vägen har vi fått många verktyg och modeller direkt användbara i klassrummet. Det som känns spännande i den här fortbildningen är det kollegiala lärandet som har olika betydelse för oss pedagoger. Följande tankar kom upp på frågan Vad är kollegialt lärande?

• När man får tid att sitta ned och utbyta erfarenheter och höra hur andra tacklar problemen
• Ta del av varandras idéer, tips, undervisning, värderingar och bemötande
• "Smittas" av kollegors entusiasm! Bolla idéer, gå vidare i ett tema, pröva olika arbetssätt
• Samtala om händelser/dilemman i skolvardagen
• Lära sig saker tillsammans med och av sina kollegor

Förutom rollen som processledare, är jag också aktiv deltagare på så sätt att jag tar del av fortbildningsmaterialet såsom artiklar/filmer och gör aktiviteter tillsammans med eleverna i mina klasser åk 7-9 i svenska. Här är två konkreta exempel på hur jag använt läsloggen som utgångspunkt för textsamtal.


PROSA: Kickboxaren  (av Maria Björn & Niklas Krog)


I en läslogg kan eleverna uttrycka sin åsikter och personliga tankar. I lugn och ro får de möjlighet att fundera över innehållet i texten och tolka det de läst eller hört och även skapa inre bilder, vilket Gunilla Molloy skriver om i Läsloggen - ett tankeredskap. Vi har säkert erfarenhet som lärare att en del elever är duktiga och aktiva i diskussioner i klassrummet, men sämre på att lyssna på andra. Genom att använda läslogg kan man få alla elever aktiva genom att de först får skriva ned sina tankar. Viktigt här är att inte rätta det eleverna skriver utan alla reflektioner/tolkningar är möjliga.
För att testa läsloggen i åk 8 utgick jag från en högläsningsbok som vi kommit halvvägs i, nämligen Kickboxaren. Eleverna fick texten till några kapitel uppkopierad, där jag markerat några meningar som de fick frågor till. Jag började med en öppen fråga såsom:

• Finns det något tillfälle då det är ok att lösa en situation med våld?

Därefter läste jag och stannade upp med bland annat följande frågor:

• Varför tror du att skolans gym kallas för "Arnolds håla"?
• Vad menar Irina med att "Han var en insekt"?
• Hur tror du att killen uppfattade Irinas ord: "Fråga Salim vem jag är, sa hon. Han vet vad jag kan göra med såna som du." 

Eleverna fick gott om tid att skriva efter varje fråga innan jag fortsatte med högläsningen. Efter detta fick de i par diskutera sina reflektioner. Vilken aktivitet! Jag lyssnade intensivt och kände glädjen då alla var engagerade. Avslutningsvis lyfte vi frågorna i en gemensam diskussion. För att verkligen få reda på vad eleverna tyckte om den här sortens läslogg, gjorde de en utvärdering i Google formulär. Här är några av deras svar:

Vad tyckte du om att skriva läslogg?

• Det var roligt. Man fick tänka på lite saker som man kanske inte tänkt på annars.
• Det var bra att man fick skriva från sin egen åsikt.
• Man fick berätta vad man skulle gjort i samma situation som hände i boken.

Vad tyckte du om den muntliga diskussionen i par? I helklass?

• Bra att få höra andras åsikter också.
• Tror att det räcker med att skriva och diskutera i par. Tror inte det behövs att ta upp det i hela klassen.
• Bra för man kanske inte tänkte på något som någon annan tänkte på och då lär man sig mer.

Vilka fördelar finns det med att skriva läslogg jämfört med att enbart lyssna till högläsning?

• Att man pratar om det som har hänt och skriver vad man tycker om det.
• Man kommer in mer i boken. Man förstår handlingen lite mera.
• Vet kanske inte...läsförståelse

POESI: Strövtåg i hembygden (Gustaf Fröding/ Mando Diao)

Säkert har ni hört talas om L.Rosenblatts tankar om att "Texten blir till i mötet mellan läsare och text som grund". Det innebär att människor skapar olika innehåll och betydelse i en text även om de läser den samtidigt.  Forskaren J. Langer i sin tur talar i sina studier om att bygga föreställningsvärldar, som kan förändras under läsningens gång. Texterna kan hjälpa oss att förflytta oss i tid, uppleva andra miljöer och se människor ur andra perspektiv. Utifrån de här teorierna använde jag mig av läslogg i ett lyrikarbete i åk 9. Inledningsvis diskuterade vi vad lyrik är och varför man läser lyrik i skolan. Att en dikt har ett ytplan och ett djupplan, där ytplanet är den tydliga handlingen som läsaren kan förstå genom att läsa meningarna. Med djupplan menas den eventuella betydelse som kan finnas mellan raderna i en text. Som nästa steg fick de lyssna på Mando Diaos tolkning av Frödings dikt Strövtåg i hembygden med uppgiften att besvara följande frågor enligt EPA-modellen (Enskilt-Par-Alla):

1. Vem är jag i dikten?
2. Finns det ytterligare någon person med?
3. Vilken stämning/känsla skapas i dikten och hur har författaren skapat den?
4. Vilka ord och formuleringar får dig att hoppa till?
5. Varför skrevs dikten? Varför fick dikten den titeln den har?
6. Vem kan känna igen sig i den här dikten och varför?
7. Har den ett budskap? Vad vill den säga oss?

Som synes var det inga lätta frågor, men syftet var de skulle hjälpa eleverna att reflektera kring det lästa/hörda och få dem att bygga föreställningsvärldar. Att använda sig av musik är ett grepp som brukar uppskattas av de flesta elever. Ibland är de ovetandes om att låttexterna de lyssnar på är lyrik (låttext på engelska heter ju lyrics.)
Deras svar på frågorna var varierande; några behöver träna på den här sortens läslogg (textsamtal) medan andra har väldigt lätt för att sätta ord på sina tankar! Och det här som det blir så otroligt tydligt - det är genom samspel och samtal som förståelsen växer!

Textsamtal utifrån VENN-diagram

Det är snart tio veckor sedan Läslyftet startades på Katrinebergsskolan och genom modulen SAMTAL OM TEXT, har vi pedagoger fått många användbara tips om olika metoder att använda i klassrummet! Varje del på Läs- och Skrivportalen inleds med moment A där vi tar del av vetenskapliga artiklar och filmer. Den här modulen behandlar olika modeller för strukturerade samtal om text och poängterar samtalets betydelse för lärandet.
I mitt blogginlägg skulle jag vilja dela med mig hur jag arbetat med VENN-diagram i åk 9 i ämnet svenska. Att läsa skönlitteratur är något som jag lägger stor vikt vid i undervisningen med tanke på språkets betydelse för hur eleverna lyckas med sina studier. Men verktyget VENN-diagram var något nytt, både för dem och för mig!
Under tre veckors tid hade vi haft ett bokprojekt där jag delade in i klassen i fyra grupper som läste varsin bok, nämligen En ö i havet (Annika Thor), Kallt som i graven (Robert Swindells), Den femte mannen (Carlo Laszlo) och Outsiders (S.E. Hinton). Alla titlar passar ungdomar väldigt bra utifrån de aktuella tema som de tar upp nämligen utanförskap, mobbing, gängtillhörighet, rasism och vänskap. Redovisningsformen, kopplad till kunskapskraven i läroplanen, var en skriftlig bokpresentation och muntlig diskussion i grupp kring de olika titlarna. Efter detta var det så dags för VENN-diagram, där jag valt ut en huvudperson i varje bok som eleverna skulle utgå ifrån. Därefter följde de arbetsgången nedan:

1. Skriv rubrikerna JAG SJÄLV och HUVUDPERSONEN I BOKEN
2. Jämför dig själv med huvudpersonen. Följande punkter kan vara till din hjälp (ålder, familj, egenskaper, intressen, känslor, kompisar och upplevelser)
3. Likheterna skriver du i mitten och olikheterna på varsin sida
4. Ni som läst samma bok ska sedan i grupp jämföra era diagram. Reflektioner?
5. Lämna in era VENN-diagram till mig
6. Utvärdering med hjälp av Mentimeter

Diskussionerna blev givande och elevernas engagemang var stort! Sättet att gå in på djupet av en läst text var annorlunda jämfört med vad de gjort tidigare och de fick lära sig att jämföra och kontrastera. I den digitala utvärderingen kom bland annat följande tankar fram:

• Jag tyckte att det var bra för att man fick se hur mycket olikheter man hade med huvudpersonerna.
• Tyckte det var intressant för då såg man likheterna och skillnaderna. När jag väl började såg jag att vi hade mycket gemensamt.
• Det var bra att för det var något annorlunda från vad vi brukar göra och det får en verkligen att tänka mer.
• Jag tyckte att det var roligt och att det var enkelt. Jag vill göra det här oftare för det var jättekul. Man fick tänka mycket.
• Tycker inte att man ska behöva säga personliga saker i en skoluppgift. Annars var det bra.

Vad som utmanar mig nu är hur jag kan vidareutveckla den här modellen. Min tanke är att testa VENN-diagrammet för att jämföra texter ur olika genrer. Om någon vecka ska jag arbeta med ett sagotema i åk 7 och skulle då kunna låta eleverna jämföra en klassisk saga som Flickan med svavelstickorna (H.C. Andersen) med en tidningsartikel om tiggarnas situation i Sverige.  Genom att låta eleverna analysera likheter och skillnader i språklig struktur och språkbruk, kommer deras medvetenhet om det utmärkande för olika genrer förhoppningsvis öka.
Om ni vill ha fler tips på hur man kan arbeta med textsamtal, är det bara att gå in på Läs-och Skrivportalen via Skolverkets hemsida!

Ledarskap i klassrummet

Under det första året som förstelärare i Mölndals stad har jag och de andra förstelärarna omgång 2014 fått viktiga verktyg att använda oss av i undervisningen och som processledare i olika sammanhang. Och nu när vi går in på det andra året praktiserar vi det på ett väl genomtänkt sätt i det centrala området. Här kommer en beskrivning av upplägget - kanske något att ta efter för att utveckla det kollegial lärandet på era skolor!

Med utgångspunkt i John Steinbergs bok "Ledarskap i klassrummet, en handbok för arbetsro och effektivt lärande" https://vimeo.com/86970683 har vi skapat grupper bestående av 7 - 9 lärare från fem olika skolor och stadier (Toltorpsskolan, Krokslättsskolan, Sörgårdsskolan, Balltorp/Pepparedsskolan och Katrinebergsskolan). Varje grupp har en förstelärare som handledare/processledare. Vid sex tillfällen under läsåret träffas man under två timmar och diskuterar tre kapitel utifrån process, interaktion och lärande. Här får vi förstelärarna möjlighet att praktisera de verktyg som vi fått, nämligen:
MIN ROLL SOM PROCESSLEDARE:  Vad är viktigt inför ett samtal? Hur inleder jag ett samtal? Hur gör jag under ett samtal? På vilket sätt avslutar jag?
Inför första tillfället satt jag och min kollega och planerade tillsammans hur vi skulle lägga upp det första samtalet i våra två grupper. Jag tror mycket på "the first impression lasts" och kände att upplägget verkligen måste vara genomtänkt. Här bestämde vi oss för att skapa maillistor till våra respektive grupper för att skicka ut en inbjudan om tid, plats och vad som förväntades av deltagarna dvs läsa kapitel 1-3 och reflektera i en loggbok. Vidare diskuterade vi olika sätt att arbeta med frågeställningarna utifrån EPA-modellen, post-it lappar samt "laget runt"
AKTIONSLÄRANDE SAMTAL: En hörnsten i aktionslärande är att möjligheten att lära med och av varandra. För att hjälpa igång lärprocessen i en grupp behövs en samtalsledare som har i uppdrag att underlätta för samtal, lärande, handling och reflektion. Och det är den här uppgiften vi som processledare har. Ett litet dilemma stötte jag på här. Det var lätt hänt att jag deltog i min roll som pedagog istället för samtalsledare. För ett lyckat samtal måste jag fokusera på samtalsledarrollen för att hjälpa igång lärprocessen, inte att dela med mig av mina tankar kring bokens frågor!
COACHING: Inom coaching är målet att frigöra potential hos andra, hjälpa andra att lyckas genom att ställa öppna frågor och inte ge tips. I tidigare blogginlägg kan ni se hur arbetet med GROW-modellen kan gå till. Just det här med att ställa de rätta, utvecklande frågorna ser jag som en utmaning som jag vill bli bättre på!

Att utveckla sitt ledarskap pågår i olika projekt runt om i landet. I senaste numret av Skolvärlden fanns artikeln "Ledarrollen är A och O" som presenterar projektet "Lärare som ledare"
http://skolvarlden.se/artiklar/ledarrollen-ar-och-o för lärare i Malmö stad. Där guidar två lärare, Linda Sikström och Daniel Prsa, andra lärare i att utveckla sitt ledarskap och med det övergripande målet att öka måluppfyllelsen och likvärdigheten. De har också så kallade nätverksträffar där lärare från olika skolområden utbyter erfarenheter. Vad som lyfts fram i artikeln är vikten av att bygga relationer med eleverna och att skapa bra lärmiljö. I projektet låter man även deltagarna bli auskulterade i sin undervisning och muntlig coaching utifrån vad som observerats och vad läraren kan utveckla.
Just auskultationsmomentet hoppas jag kan bli ett inslag i vårt upplägg här i Mölndal. Då når det kollegiala lärande en annan nivå!

Läslyftet

Nytt läsår och mycket på gång i skolans värld!
Bland annat har Läslyftet startat här i Mölndal och med den även en Processledarutbildning för handledarna, som Christer Ferm och Camilla Rudevärn håller i. I detta inlägg skriver jag ur flera perspektiv, dels som samordnare för Läslyftet, dels som handledare för kollegorna på min egen skola, Katrinebergsskolan. Att få möjligheten att kombinera dessa två roller känns otroligt lärorikt och spännande!
Vad är då Läslyftet? Det är Skolverkets nationella satsning i form av en fortbildning i språk-, läs- och skrivdidaktik för lärare inom alla ämnen. Som vi alla vet, är läsförståelse och skrivförmåga avgörande för elevers utveckling och lärande i skolan. Även för elevernas framtida delaktighet i samhälls- och yrkesliv är dessa förmågor av stor betydelse. Och som alla är väl medvetna om, är elevernas språk- och kommunikationsutveckling alla lärares ansvar.
I fokus för fortbildningen står kollegialt lärande, där vi lärare lär av och med varandra. Enligt forskning har kompetensutbildning genom kollegialt lärande, som utförs systematiskt och över tid, stor chans att bli bestående. På så sätt kan kvaliteten i undervisningen utvecklas och på sikt är målet att vända de sjunkande läsförståelseresultaten i PISA. Läslyftets fortbildningsmodell innebär att lärare med stöd av en handledare har uppgifter att lösa, diskutera och reflektera över. Detta med att reflektera och diskutera sin undervisning är ju inget nytt, tänker ni säkert! Men i det kollegiala lärandet arbetar man genomtänkt med ett strukturerat lärande och stor vikt läggs vid hur man arbetar sig fram till lösningen av en uppgift, hur man formulerar ett problem och hur man kritiskt granskar andras och sitt eget arbete.
Här har handledarna en viktig roll att ge återkoppling så att de deltagande lärarna känner att diskussionen gör att de kommer vidare. Genom Processledarutbildningen ,som SUE skapat, utbildas nu ett antal certifierade processledare i Mölndals stad som ska vara ett stöd för rektor oavsett vilka satsningar på skolutveckling som görs på enheten. Det här läsåret är det då en fördjupad inriktning mot Läslyftet. Två heldagars utbildning utav 4,5 har gett mig otroligt mycket, som jag behöver i min roll som handledare! Innehållet har varit bland annat:

• Coachande samtal/reflekterande vän
• Samtalsfärdigheter
• Grupputveckling
• Processledning
• Lärande besök/kollegahandledning,
• Reflektion/Observation
• Beprövad erfarenhet
  
  
  

Hur ser då upplägget ut för Läslyftets fortbildningsmodell? Allt material finns tillgängligt på en webbportal, Läs- och skrivportalen. Där finns det i dagsläget nio moduler att välja mellan som till exempel Samtal om text, Att skapa läsintresse, Läsa och skriva i alla ämnen och Främja elevers lärande i SO eller NO. På de skolor som deltar nu första omgången finns en handledare som handleder kollegor regelbundet inom den ordinarie arbetstiden. Då diskuterar man olika forskningsresultat, sina egna idéer och erfarenheter och eventuella dilemman. Med stöd av Läs- och skrivportalen kan man prova olika idéer kring lektionsupplägg.
På Katrinebergsskolan, där vi valt att arbeta med modulen Samtal om text, har vi nu hunnit med två träffar. Jag handleder nio kollegor åk 1-9 med olika ämneskompetens och som ni förstår varierar samtalens innehåll på ett intressant sätt, eftersom vi verkar inom olika ämnen/stadier och har olika infallsvinklar kring läsandet! Inledningsvis ställde jag följande fråga Vilka förväntningar har du på Läslyftet? Svaren blev bland annat:

• Få nya infallsvinklar hur jag kan "lyfta" elevernas läsförståelse, ordkunskap, läsflyt och skrivande
• Finna nya, intressanta  och användbara metoder att använda i min undervisning
• Utbyte med kollegor
• Att bli bättre på att inspirera barn till läsning
• Att få våra elever intresserade av att uppleva läsning, inte bara se det som en uppgift som ska göras

I Mölndal är det nu tio skolor som deltar läsåret 2015-16. Utifrån prioriterade områden har de valt moduler som passar enheten. Sedan står andra skolor på tur nästkommande två år.
Blir du nyfiken på att veta mer om Läslyftet, finns mycket information på Skolverkets hemsida och Läs- och skrivportalen!

Språk i alla ämnen

Ni som följt min förstelärarblogg har under läsåret kunnat ta del av hur jag, tillsammans med Anna-Maria Åkerberg, har handlett kollegerna på Katrinebergsskolan i ett språk- och kunskapsutvecklande arbete, nämligen Språk i alla ämnen. I den nya läroplanen Lgr-11 är språket centralt i alla ämnen för kunskapsutvecklingen hos eleverna och ett av skolans uppdrag är följande: "Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga." (Lgr-11 s. 9)

När arbetslagen träffades v 14 fick de i uppgift att planera hur de skulle kunna använda sig av cirkelmodellen i ett ämnesövergripande arbete samt genomföra detta. Nu på fortbildningsdagen v 25   presenterade de sina arbeten för varandra, med andra ord kollegialt lärande i ett 1-9 perspektiv. Och vilka redovisningar det blev! Cirkelmodellen grundar sig på genrepedagogik och här fick vi ta del av olika sorters genrer. Här ser ni vad arbetslagen arbetat med:

Åk 1-2 Berättelser från bibeln (narrativ/berättande)

Åk 3 Receptskrivning (instruerande)

Åk 5 Analys av konstbild (diskuterande/argumenterande)

Åk 7 Romarna (beskrivande)

Åk 8 Väder (beskrivande)

Fbg Haiku-dikter (narrativ/berättande)

Modellen "Relationen mellan utmaning och stöttning" ger uttryck för mina kollegers arbete då de genom sina höga förväntningar och sättet att stötta genom cirkelmodellen utmanade eleverna för att nå goda resultat. Eleverna fick tydlig hjälp med strategier för att klara uppgifterna och ämnesspråket.



I utvärderingen efteråt fick kollegerna reflektera över vad de lärt sig av kompetensutvecklingen Språk i alla ämnen och det var bland annat: Att det finns en medvetenhet och önskan bland ämneslärarna att arbeta språkutvecklande / Jag har funnit styrkor och utvecklingsmöjligheter hos mig som lärare och jag vet var jag ska lägga fokus / Bekräftat hur viktigt det är att ta upp begrepp, både vardagliga och ämnesspecifika / Få bekräftat att språket är "verktyget" och övriga ämnen "materialet" / Större förståelse för språkets betydelse vid inlärning och kunskapsutveckling / Hur viktigt det är med samtal kring olika texter.

Utvärdering av ett sådant här skolutvecklingsprojekt är viktigt och man behöver titta på både process och resultat. Min förhoppning är att det språkutvecklande arbetssätt, som nu påbörjats, ska bli en naturlig del i vardagsarbetet med eleverna för att nå en högre måluppfyllelse. Till hösten är tanken att skolan ska vara med i Läslyftet; en satsning som syftar till att öka elevers läsförståelse och skrivförmåga. Läslyftet bygger på kollegialt lärande, något som jag tror är en förutsättning för att nå bästa resultat!



På Katrinebergsskolan är vi alla språklärare

Nu börjar det hända saker! I tidigare inlägg har jag presenterat hur Anna-Maria Åkerberg (Modersmålsenheten) och jag arbetar med Språk i alla ämnen som kompetensutveckling i åk 1-9 på Katrinebergsskolan. Målen är:

• Språkutvecklande arbete i alla ämnen
• Teorier för lärande
• Aktuell forskning
• Praktiska verktyg

Som vi alla är väl medvetna om är det viktigt att vi lärare är tydliga i vår planering, våra instruktioner, vår stöttning och bedömning. Vi måste också uppmuntra ämnesspecifika begrepp samt ha en tillåtande klassrumsmiljö,där eleverna vågar göra misstag. Detta har varit en röd tråd i arbetet och under vårens träffar har vi bland annat tittat närmare på vilka ord/begrepp som används i olika ämnen och vilka av dem som  skapar problem för eleverna. Det kollegiala lärandet har varit på hög nivå, då vi växlat mellan att arbeta och diskutera arbetslagsvis och ämnesvis i ett 1-9 perspektiv. Fokus har också varit att introducera begreppet genrepedagogik och hur man kan använda sig av cirkelmodellen för att stötta och utmana eleverna. Modellen nedan visar cirkelmodellens fyra faser, vilka alla beskrivs utförligt i Pauline Gibbons "Stärk språket Stärk lärandet".

För att konkretisera det hela, kommer här min beskrivning hur jag använder den i svenska som andraspråk åk 7-9 när vi skriver INSÄNDARE (argumenterande text).
I fas 1 bygger vi upp förkunskap om ämnet genom att diskutera vad en insändare är, läsa olika insändare och fokusera på innehållet.
I fas 2 läggs fokus på texttypens syfte, struktur och språkliga drag. Vi dekonstruerar en insändare och tittar på hur den är uppbyggd (rubrik, åsikt och argument). Här blir eleverna bekanta med metaspråk - ett språk för att tala om språk.
Fas 3 innebär skrivande av en gemensam text. Med modern teknik är det enkelt att genomföra i helklass,där jag som lärare skriver med hjälp av projektor. Engagemanget brukar vara stort och eleverna känner att de tillsammans skapar något bra.
Nu är de mogna för fas 4, vilket innebär att de skriver egna insändare. Här brukar jag använda mig av kamratrespons, något som ingår i kunskapskraven.
Övergripande för Katrinebergsskolans arbete med ett språkutvecklande arbetssätt är att nå en högre måluppfyllelse och det är något som jag är övertygad om att vi gör om vi arbetar stöttande på det här sättet. Och det var detta jag tänkte på i inledningen "Nu börjar det hända saker". Senast vi träffades v 14  började det konkreta arbetet i arbetslagen med att planering av hur lärarna i olika klasser ska använda cirkelmodellen i undervisningen. Jag ser med spänning fram emot fortbildningsdagen i juni då de ska presentera det hela för varandra!
Avslutningsvis vill jag knyta an till ett inlägg som tydligt beskriver hur viktigt det är att modellera och stötta i undervisningen oavsett ämne. Klippet heter I DO, WE DO, YOU DO och är bara tre minuter.
Alla kan vi använda oss av detta då vi introducerar ett nytt arbetsområde. Vad vi behöver ta med oss i tankarna är att det är lektionen som är det viktigaste för eleverna  - det är där vi kan stötta dem!

Vilka förutsättningar ger jag eleverna för att de ska kunna vara kreativa?

Som förstelärare fokuserar jag på många intressanta arbetsuppgifter som till exempel att hålla mig aktuell med modern skolforskning, ta ett särskilt ansvar för ämnesutveckling och ämnesdidaktik, ta fram stödverktyg och läromedel som ska användas i undervisningen, coacha andra lärare genom metoddiskussioner samt andra skolutvecklingsuppdrag. Det var dessa uppgifter som lockade mig att söka försteläraruppdraget! Ständigt i fokus för min undervisning är praktiskt sprida forskning och följa vetenskapliga metoder. Skolverkets hemsida är en källa att ösa ur vad gäller detta. För några dagar sedan publicerades rapporten "Tekniktrender i skandinaviska skolor" som beskriver trender och tekniker som kan slå igenom på ett till fem års sikt. Spännande är att den också tar upp utmaningar för skolor.

Och här ser jag ett tydligt samband kring frågan Vilka förutsättningar ger jag eleverna för att de ska kunna vara kreativa? Den digitala satsningen som Mölndals stad gjort de senaste fyra åren har öppnat upp fantastiska möjligheter som kan kopplas samman med den senaste forskningen! Från att tidigare varit konsumenter får eleverna rollen som producenter i användningen  av digitala verktyg. I mina ämnen engelska, svenska och svenska som andraspråk utmanar jag mig själv att använda andra redovisningsformer som att eleverna till exempel gör powerpointpresentationer, ljudinspelningar och inlämningar via Fronter. Nu i samband med Unikumimplementeringen ger jag eleverna feedback genom digitala matriser i linje med tankarna kring formativ bedömning (Dylan Wiliams och Christer Lundahl). Som ni förstått av mina tidigare inlägg drivs jag av en nyfikenhet att ständigt utvecklas och lära nytt som jag sedan testar i min undervisning. "Man lär så länge man har elever".
Kreativiteten kan också höjas genom att tipsa eleverna om olika hemsidor där de kan följa nyheter på engelska, träna grammatik genom interaktiva övningar, flipped classrooms-filmer så att de kommer förberedda till mina lektioner....ja, listan kan göras lång!
Men den viktigaste förutsättningen för att locka fram kreativiteten hos eleverna är att de känner sig trygga och det är a och o för mig som lärare. För att utvecklas kunskapsmässigt  och som individ är detta huvudfokus. Och här kommer också lärmiljön in! En lockande miljö som inte ser ut som klassrummen har gjort de senaste 20 åren är ett måste.
Jag är otroligt glad för att jag kommit med i referensgruppen för Den nya skolan Fässberg, där jag ser framemot att få lyfta tankar och åsikter om en attraktiv skola som motsvarar förväntningarna på en modern skola. Vilket tillfälle att tillsammans med andra förstelärare med utgångspunkt i modern forskning få utbyta tankar kring hur man kan skapa en modern skola där eleverna ges bästa möjlighet till kreativitet!

Fortsättning på det coachande samtalet

Att hjälpa andra att växa och att sätta mål är grundpelarna inom coaching och nyfiken som jag är, bestämde jag mig för att genomföra ett helt coachsamtal utifrån de frågor vi fått av Camilla Rudevärn på förstelärarträffen i januari. Enligt instruktionerna kunde jag läsa "Kraften ligger i förmågan att ställa frågan i rätt ögonblick-timing. Timingen kräver ett djupt lyssnade och sedan en följsam fråga, som har stor kraft och tar in personen i växtzonen. För att en fråga ska ge resultat krävs en förtroendefull relation. Först då släpper försvar och den coachande är öppen för att utforska sina möjligheter." Jag valde en av mina mentorselever som varit med på det första coachsamtalet för att fokusera på det område som hen ville förbättra. Det blev ett spännande samtal, om än lite "ryckigt" då jag stundtals kände mig lite osäker. Jag försökte anteckna elevens tankar samtidigt som jag skulle lyssna aktivt och reflekterande och inte fokusera på nästkommande fråga. Vad jag känner nu efteråt, när jag utvärderar min coaching, är att jag behöver träna på det här sättet att samtala för att känna mig mer hemma i den nya rollen. Ännu är jag inte helt bekväm med att vänta på svar utan har fortfarande den inre pressen att försöka komma på lösningar. En utmaning på slutet av samtalet var att göra en kvittering dvs en sammanfattning.
Så om jag nu tänker framåt ska följande frågor genomsyra min roll som coach:
Var är du idag?
Vart vill du?
Vad behöver du göra?
Jag ser framemot tisdagen den 3 mars då vi ska få möta Gregor Schill och Christer Ferm. Rubriken för mötet är Kärnan och effekten av coaching + Action Learning - kraftfulla redskap för lärande och förändringsarbete.
Utifrån resonemanget ovan om coaching tycker jag att det är viktigt att leva som man lär, vara nyfiken och se nya perspektiv! Och med tanke på Fas 2 vt-15 för oss Förstelärare i Mölndal, som kommer att handla om bland annat Systematiskt kvalitetsarbete och formativ bedömning, vill jag slå ett slag för en webbaserad  kurs,nämligen Bedömning och betyg anordnad av Karlstads Universitet. Kursen är uppbyggd på teoretiska avsnitt, filmer och texter, varvat med praktiska moment som man som pedagog genomför i sin undervisning. Den kan genomföras i valfritt tempo och består av sex moduler samt en slutuppgift. Själv har jag kommit halvvägs och känner redan att den ger värdefull kunskap kring bland annat det här med formativ och summativ bedömning och hur jag ska utgå från läroplanen på bästa sätt. Kanske också en hjälp i implementeringen av Unikum där vi på min enhet precis har tagit de första stegen!

Coachning enligt GROW-modellen

En ny termin och faktiskt den sista med mina mentorselever i åk 9. Tänk att högstadietiden kan gå så fort! Dags att testa något nytt, så idag på mentorstiden bestämde jag mig för att coacha eleverna med hjälp av GROW-modellen (en modell som främst utformats av John Whitmore). Coaching-utbildaren Camilla Rudevärn presenterade modellen för oss förstelärare på senaste träffen på Torrekulla och tanken är att vi ska arbeta vidare med den under våren med ökad svårighetsgrad. Spännande!
Vad är då GROW-modellen? Det är en form av ett coachande samtal där jag lyssnar och ställer effektiva frågor. Nedan ser du vad förkortningarna står för.
G (Goal) - Formulera det mål du vill uppnå
R (Reality) - Hur ser nuläget ut?
O (Options) - Tänk ut så många lösningar du kan. Tänk kreativt och positivt
W (Will) - Vad ska du göra? Vilja på en skala 1-10. Vad behövs för att nå målet?
Viktigt att ha i tankarna är att man inte behöver följa modellen blint utan har den i bakhuvudet för att hjälpa någon, exempelvis elev eller kollega, att komma vidare. Dessutom behövs en övergripande beskrivning av ämnet.
Och det hade jag idag då ämnet var DINA STUDIER - UTVÄRDERA DIN NÖJDHET...SKAPA MEDVETENHET. Mentorseleverna fick reflektera över bland annat sin arbetsinsats på lektionerna, koncentration, läsförmåga, studieteknik, läxläsning, muntlig aktivitet, kondition, sömn, kost och motivation. Därefter hade jag coachande samtal med dem var och en.
Vilka samtal det blev! En utmaning för mig i min nya roll där jag istället för att ge tips skulle ställa effektiva frågor. En nyttig lärdom var det, där  jag lärde mig att inte ha för bråttom och inte dra slutsatser eller hitta lösningar. Det är ju något som vi lärare väldigt lätt gör, eller hur?