V 44 - Läslov med fokus på läsning

Många olika läsfrämjande satsningar görs nu i Sverige för att betona hur viktigt det är med en bra läsförståelse för att eleverna ska nå goda resultat i skolans alla ämnen. En del i satsningen är vad som introducerades redan 2015, då höstlovet v 44 förvandlades till Läslovet. Bakom den här breda satsningen står det ideella nätverket Läsrörelsen där bland annat fackliga organisationer, bibliotek, bokhandel, idrottsföreningar och företag ingår. I centrum ska lusten till läsning, berättande och skrivande stå.

Även regeringens beslut i september 2016 om en läsdelegation är ett tydligt bevis på hur viktigt det är att få fler barn att läsa.

http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2016/09/lasdelegationen-ska-fa-fler-barn-att-lasa

Vad som lyfts fram i beslutet är det vi som pedagoger känner till men samtidigt kan utveckla, det vill säga att läsförståelse är grundläggande för att allt lärande. För att nå resultat måste vi ha mer läsning i skolan, föräldrarna måste läsa för sina barn och eleverna behöver få fler tillfällen att själva få upptäcka läsningen. Alla parter behövs – skola/föräldrar/elever! Den här satsningen är också tänkt att bidra till att ge alla elever likvärdiga förutsättningar för en fullgod läsförmåga, vilket stämmer överens med skolans kompensatoriska uppdrag. Alla elever har rätt att få en likvärdig utbildning och samma möjligheter att nå goda resultat i skolan oavsett kön, etnicitet, socioekonomisk eller kulturell bakgrund.

En annan satsning som gjorts, är uppdraget Sveriges läsambassadör som initierats av Kulturrådet. En läsambassadör ska verka för att barn och unga, oavsett bakgrund, ska få lika möjligheter att nå litteraturen. 2011-2013 var det Johan Unenge som var läsambassadör, och vid uppstarten i augusti hade vi pedagoger i västra området i Mölndal förmånen att få lyssna till honom. Ett tips till kommande föräldramöten kan vara följande krönika ”Lästräning är lika viktigt som idrottsträning”. Hur kommer det sig att föräldrar som läste mycket för sina barn när de var små, slutar upp med detta och låter skolan/svenskundervisningen ta över ansvaret? Kopplingen mellan övning och färdighet vad gäller läsning känns inte lika viktigt som när det gäller barnens idrottsaktiviteter. ”Om samma engagemang som man kan finna runt idrottsarenor, fanns i barns läsning skulle läslusten inte halverats på fem år som medierådet redogjorde för nyligen. De flesta barn blir ju inte fotbollsproffs och nöjer sig i efterhand med att bli åskådare. Jag tror det finns mer att göra för att våra barn inte ska hamna på läktarplats i livet.” skriver Unenge avslutningsvis i krönikan (se länken nedan). Jag tror att krönikan kan leda till en intressant diskussion med föräldrar!

http://www.litteraturmagazinet.se/opinion/johan-unenge-efterlyser

Läsforskaren Barbro Westlund har skrivit många böcker just om aktiv läsförståelseundervisning och varit expert i Läslyftet. I Mölndal är vi nu inne på andra omgången vad gäller deltagande i Läslyftet och det här läsåret är 14 enheter med i projektet. Under handledning av 31 handledare arbetar mer än 255 pedagoger med Läslyftet ute i klassrummen. Denna form av kollegialt lärande når ut till fantastiskt många elever och det ska bli spännande att få se vilka resultat det ger på sikt!

 

Just modellerna och verktygen i hennes böcker Att undervisa i läsförståelse (Lässtrategier och studieteknik) och Aktiv läskraft (Att undervisa i lässtrategier för förståelse) utgivna av Natur och Kultur och som även ingår i många moduler i Läslyftet, är något som jag skrivit om tidigare i min blogg. Det har varit utvecklande både för mig och mina elever att arbeta med verktyg som Det sokratiska samtalet, Textsamtal före, under och efter läsning, Läslogg, Langers föreställningsvärldar och Venn-diagram.

http://katarinakrokstrom.blogspot.se/

Under ett par veckor under höstterminen har jag i ämnet svenska åk 8 genom ett högläsningsprojekt förberett ett författarbesök. I mindre grupper har jag läst högt boken En farlig vän av Ritta Jacobsson utgiven av LL-förlaget. Som Barbro Westlund skriver ”Genom lärarens högläsning utvecklas elevernas ordförråd och förhoppningsvis blir de också motiverade att själva vilja läsa” (Att undervisa i läsförståelse, s 107). Viktigt vid valet av bok är att det är ett didaktiskt val - när, var och hur ska boken läsas och bearbetas. En del lässtrategier som eleverna kan använda i sin egen läsning, kan man använda vid högläsningen. Elever med dåligt ordförråd eller bristfällig omvärldskunskap utvecklar just de kompetenserna under högläsningen. Förmågan att skapa inre mentala bilder, dvs. göra inferenser, är också något som speciellt svaga läsare kan utveckla när de får höra texten. Vad jag mer har fokuserat på i högläsningsprojektet är att utmana eleverna att läsa på raderna, mellan raderna och bortom raderna. Bokvalet var verkligen lyckat med tanke på innehållet som eleverna lätt kunde relatera till med aktuella teman som mobbing, börja på ny skola, grupptryck och rädsla. Deras bakgrundskunskaper och erfarenhet bidrog till engagemang i samtalet kring boken.

Mötet med Ritta Jacobsson v 41 var verkligen givande. Eleverna fick chansen att ställa frågor som vi diskuterat i klassrummet tidigare under läsningen. I en enkät gjord i Google formulär fick de bland annat besvara följande frågor nästkommande lektion:

Vad tyckte du om författarbesöket?

• Intressant att höra hur hon blev inspirerarad av händelser som hänt henne
• Ganska lärorikt att få se författaren till En farlig vän
• Böckerna hon gjorde verkade vara lite spännande att få läsa

Vad tycker du om högläsning?

• Bra. Man hör en annan röst som pratar och kan leva sig in i berättelsen bättre.
• Det är skönt och avkopplande.
• Jag tycker att det är lättare för jag kan ha svårt att läsa ibland och när någon läser upp något för mig förstår jag mer.
• Högläsning är bra för att utveckla sitt lyssnande och sin läsförståelse för det är alltid bra att ta upp med klassen efter man läst om vad som hänt.
• Jag tycker att det är roligt och man hör orden så man vet hur de uttalas och kan använda dom när man pratar.
• Det är väl okej – det kan bli långtråkigt ibland men det är bättre än att läsa själv.

Säkert har ni gjort samma erfarenheter när ni läst texter högt i klassrummet. Viktigt är att få med alla elever i läsningen. Modellen nedan illustrerar hur läsprofilen kan se ut bland eleverna (The simple view of reading, Stuart, Stainthorp och Snowling, 2007). En reciprok undervisning där man använder sig av en variant av ”tänka- högt-metoden” genom att förutspå, ställa frågor, reda ut oklarheter och sammanfatta är utvecklande för alla fyra läsprofilerna. Under högläsningstillfällena är det viktigt som pedagog att ha de olika läsprofilerna i tankarna.

En krönika publicerad i GP 2016-10-11, Språk är makt- låt oss läsa högt för barnen, tar också upp vikten av att högläsning på olika sätt och får avsluta blogginlägget den här gången.

http://www.gp.se/livsstil/petra-elio-serti-l%C3%A5t-oss-l%C3%A4sa-h%C3%B6gt-f%C3%B6r-barnen-1.3851002

Elevernas tänkande utvecklas med Sokratiska samtal

I arbetet med Läslyftet har jag under läsåret fått många användbara tips på aktiviteter som jag testat i mina klasser. Den senaste aktiviteten var det sokratiska samtalet eller med andra ord eftertänksam dialog för att förstå och tänka om texter. Forskaren Ann S Pihlgren har skrivit boken Sokratiska samtal i klassrumsmiljö (2010) utifrån sin avhandling "Socrates in the classroom: Rationales and effects of philosophizing with children" och efter att ha läst hennes tankar om hur sådana samtal kan öka elevernas förmåga att läsa och analysera texter, blev jag nyfiken på att prova det i min undervisning.
I Lgr 11 i kursplanen för svenska/svenska som andraspråk anges kanske det viktigaste motivet till att använda just sokratiska samtal - kopplingen mellan språk och tänkande. Även egenskaper som betonas i läroplanen - att kunna fatta beslut, samarbeta, lösa problem och att tänka kritiskt - uppmuntras i samtalet.

"Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära."

Här tänker ni säkert att det inte bara gäller ämnet svenska utan skolans alla ämnen och det stämmer. På Skolverkets hemsida kan man läsa om hur Håkan Glimhage, SO-lärare vid Torpaskolan i Göteborg trycker på att goda elevrelationer, gedigna ämneskunskaper och fokus på samtal och dialog är det allra viktigaste för att integrera ett källkritiskt perspektiv i SO-undervisningen.
http://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for-larande/kollakallan/kallkritik/2.7748/so-1.209283

I klassrummet finns en stark tradition att vi lärare styr dialogen och fördelar ordet, och även om vi är medvetna om detta och aktivt försöker förändra vårt beteende, är det lätt att falla tillbaka i gamla mönster. Vi måste helt enkelt lära om till ett nytt förhållningssätt. Vad gäller det sokratiska samtalet finns givna regler och avgränsningar och de behöver tränas. Det är viktigt att hålla sig till en given struktur och att det råder en trygg samtalsatmosfär. Här kommer ett exempel hur jag arbetat i åk 8 i ämnet svenska kring boken Det finns inga skridskor i öknen av Mats Berggren. Som förberedelse lästa jag de två inledande kapitlena högt för eleverna dagen före. Därefter fick de på egen hand läsa vidare i egen takt. En intresseväckande text bidrar till samtalets goda kvalitet enligt Ann Pihlgren och just den här boken brukar fånga både killar och tjejer.

När det var dags för det sokratiska samtalet, fick eleverna sätta sig på givna platser runt ett rektangulärt bord. Följande regler gick vi igenom innan samtalet började:

• Det finns många möjliga svar
• Lyssna noga på vad andra säger
• Var beredd på att ändra dig om du upptäcker en bättre idé
• Vi ska hjälpa varandra att tänka noga

Eleverna fick också varsin post-it-lapp, där de fick formulera ett personligt mål som gällde samtalet om inledningen av boken. Målen var bland annat: Försöka koncentrera mig på personen som pratar och lyssna och förstå / Prata någon gång / Respektera mycket mera / Lyssna innan jag pratar så att allt blir bättre / Att tänka mer på vad jag säger / Prata lugnare / Ska försöka våga prata inför alla.
Därefter började vi själva samtalet, som vid färdig planering ska innehålla delar som inledande fråga, analys/tolkning och värderingsfråga.
Den inledande frågan var:  "Skulle du vilja ha Sofia som vän? Varför/Varför inte?" Här använde jag mig av en "runda" där alla skulle ta ställning och dela med sig av olika infallsvinklar.
Därefter följde ett par analysfrågor som exempelvis "Varför tror du att Sofia uppför sig som hon gör?" och "Beskriv Fatimas och Sofias vänskap", där ordet var fritt.
Avslutningsvis fick eleverna en värderingsfråga, nämligen "Har religionen betydelse för vänskap?"
då de kunde koppla ihop dialogens innehåll med egna erfarenheter.

För att få elevernas tankar om samtalet, fick de efteråt individuellt fylla i en förenklad utvecklingsmatris och även sätta fast post-it-lappen med det personliga målet.

TALA                                           LYSSNA                                        SAMARBETA
__ Jag talade frivilligt två gånger.                                __ Jag tittade på den som pratade.                                   __ Jag använde andra personers namn.
__ Jag talade högt och tydligt.                                     __ Jag pratade inte när någon annan talade.                     __ Jag visade respekt för andra i mina kommentarer
__ Mina kommentarer handlade om texten,                __ Jag frågade om jag inte kunde höra eller                     __ Jag visade respekt för andra i mitt uppträdande.
   frågorna eller andras uttalanden.                                  förstå någon annans kommentar.

På linjerna fyllde de i:
J = Ja, jag klarade det rakt igenom eller större delen av samtalet
N = Nej, jag klarade det inte alls eller inte tillräckligt
I = Ibland gick det bra, ibland dåligt

Mina egna reflektioner efteråt var bland annat att det i klassen rådde ett respektfullt lyssnarklimat och en nyfikenhet på upplägget. Att börja med en runda gjorde att alla kom till tals och de försökte verkligen ha ögonkontakt med klasskamraterna (och inte mig som lärare). Det var bra med bestämda platser runt bordet för att splittra grupperingar. Önskvärt skulle vara att fler vågade komma till tals och att de ännu mer skulle spinna vidare på varandras svar och funderingar. Återkommande eftertänksamma dialoger/sokratiska samtal kan säkert öka deras kommunikativa och analytiska förmåga, och utifrån detta är min målsättning att låta den eftertänksamma dialogen vara ett återkommande inslag i undervisningen i arbetet med texter av olika slag!

Textsamtalets förutsättningar och möjligheter

På Skolverkets handledarkurs, Läslyftet,  i Borås vecka 6 jag möjligheten att lyssna på Barbro Westlunds föreläsning Textsamtalets möjligheter och förutsättningar och innebörden av ett vetenskapligt förhållningssätt; en föreläsning som verkligen lyfte fram vikten av att vi pedagoger behöver metoder kopplade till teorier om inlärning för att kunna bedriva en kvalitativ undervisning. Didaktiska och återkommande reflektioner över undervisningen/vad som händer i klassrummet är centrala för elevernas utveckling. Det är något som vi alla vet, men ibland räcker kanske inte tiden till... Följande citat använde sig Barbro Westlund av för att belysa att kunskap skapas i interaktion:


"Comprehension is not something that usually happens unaided. It is not a plant that grows from the ground unaided. It needs careful nurturing, occasional pruning and plenty of fertilizer if it is to flourish. In short, good teaching is necessary where children and teachers collaborate in gerenerating meanings from text" (Smith & Elley 1997).


Detta stämmer väl in på Vygotskijs tankar kring att lärande och språkutveckling går hand i hand, och genom att vara språkligt aktiva utvecklas elevernas kunskaper, tankar och språk.
I föreläsningen om textsamtal betonades följande didaktiska överväganden:

• Vilka slags texter ska vi använda?
• Vilka samtal om text ska vi ha?
• Hur utmanas elever både kognitivt och känslomässigt?

I modulen Samtal om text (Läs- och Skrivportalen) finns tydliga kopplingar till aktuell forskning och tips på hur man kan tillämpa den för framgångsrika textsamtal. Textförståelse kan ses om en interaktion mellan läsaren och texten. I sin föreläsning gjorde Barbro inledningsvis följande enkla uppgift för att illustrera hur läsförståelse fungerar. Vi fick titta på konstbilden La Conversacion av den franska skulptören Etienne.

I tankepar fick vi diskutera frågan Vad ser ni? Här blev det tydligt hur man i samtalet kompletterar varandras tankar; något som sker även vid läsförståelse, och hur man kan tolka en text på olika sätt. Modellen att bilda tankepar är ett sätt att få elever bli mer aktiva i textsamtal genom att få ett problem att lösa med varandra i par innan man diskuterar det i klassen.
Med utgångspunkt i de tre frågorna ovan prövade jag följande lektionsupplägg i svenska i åk 7 fredagen före sportlovet utifrån novellen Trisslotten av Claude Kayat (Magasinet texter 1). Textsamtal före, under och efter läsning stod i fokus med målsättningen att upplägget skulle:

• Hjälpa läsarna att förstå just den text de läser.
• Hjälpa läsarna att utveckla goda lässtrategier inför läsandet av andra texter.

Före läsningen: Eleverna möttes av en gul post- it lapp på sina bänkar och min tanke var att introducera texten genom aktiviteten Ord som ledtråd. De fick skriva ned tre ord som de kom att tänka på när de hörde ordet Trisslott. Orden sammanställde jag efteråt i en wordle och som ni ser, gick elevernas tankar åt olika håll, något som kom fram när vi samtalade om vad de skrivit. På så sätt hade jag samlat deras fokus och deras nyfikenhet kring texten var väckt.

Under läsningen: Sedan valde jag att läsa novellen högt medan eleverna följde med i texten. Fyra gånger stannade jag upp och ställde följande frågor:

1. Vad vet du om huvudpersonen? (s 24, r 35)
2. Vad tror du händer nu? (s 26, r 8)
3. Måste Mounir berätta för pappan att han vunnit? (s 27, r 17)
4. Varför ljuger han? (s 28, r 24)

Diskussionen skedde i tankepar och det här reciproka lärandet genom att tänka högt skapade engagemang . Eleverna fick kontroll både över sin egen förståelse och kunde genom att samtala förbättra den.




Efter läsningen: Ett sätt att träna läsförståelse är att låta eleverna sammanfatta en text och här testade jag något nytt för mig, nämligen grafisk tidslinje. Jag hade skapat en tidslinje, där de fick fylla i vad som skedde vid de olika tillfällena jag valt ut; med andra ord visa att de kom ihåg och förstått innehållet. Självklart fick de fortfarande ha novellen framför sig för att kunna gå tillbaka om de glömt något. Den  grafiska tidslinjen lämnades in och utifrån den kunde jag som lärare se vilka elever som behöver stöttning i sin läsförståelse och vilka som hade lätt för den här sortens lässtrategi.

Avslutningsvis utmanade jag dem med den öppna frågan:Vad skulle du gjort i Mounirs situation?
Här fick alla som ville delge sina tankar och eleverna var verkligen engagerade.




Ett positivt klassrumsklimat är en förutsättning för ett sådant här textsamtal och det kändes som att textaktiviteten uppfyllde kraven i citatet inledningsvis: "In short, good teaching is necessary where children and teachers collaborate in gerenerating meanings from text."

Läslogg som utgångspunkt för textsamtal

Att få handleda kollegor i Läslyftet är otroligt givande och utvecklande! På Katrinebergsskolan har vi nu hunnit halvvägs vad gäller modulen Samtal om text och på vägen har vi fått många verktyg och modeller direkt användbara i klassrummet. Det som känns spännande i den här fortbildningen är det kollegiala lärandet som har olika betydelse för oss pedagoger. Följande tankar kom upp på frågan Vad är kollegialt lärande?

• När man får tid att sitta ned och utbyta erfarenheter och höra hur andra tacklar problemen
• Ta del av varandras idéer, tips, undervisning, värderingar och bemötande
• "Smittas" av kollegors entusiasm! Bolla idéer, gå vidare i ett tema, pröva olika arbetssätt
• Samtala om händelser/dilemman i skolvardagen
• Lära sig saker tillsammans med och av sina kollegor

Förutom rollen som processledare, är jag också aktiv deltagare på så sätt att jag tar del av fortbildningsmaterialet såsom artiklar/filmer och gör aktiviteter tillsammans med eleverna i mina klasser åk 7-9 i svenska. Här är två konkreta exempel på hur jag använt läsloggen som utgångspunkt för textsamtal.


PROSA: Kickboxaren  (av Maria Björn & Niklas Krog)


I en läslogg kan eleverna uttrycka sin åsikter och personliga tankar. I lugn och ro får de möjlighet att fundera över innehållet i texten och tolka det de läst eller hört och även skapa inre bilder, vilket Gunilla Molloy skriver om i Läsloggen - ett tankeredskap. Vi har säkert erfarenhet som lärare att en del elever är duktiga och aktiva i diskussioner i klassrummet, men sämre på att lyssna på andra. Genom att använda läslogg kan man få alla elever aktiva genom att de först får skriva ned sina tankar. Viktigt här är att inte rätta det eleverna skriver utan alla reflektioner/tolkningar är möjliga.
För att testa läsloggen i åk 8 utgick jag från en högläsningsbok som vi kommit halvvägs i, nämligen Kickboxaren. Eleverna fick texten till några kapitel uppkopierad, där jag markerat några meningar som de fick frågor till. Jag började med en öppen fråga såsom:

• Finns det något tillfälle då det är ok att lösa en situation med våld?

Därefter läste jag och stannade upp med bland annat följande frågor:

• Varför tror du att skolans gym kallas för "Arnolds håla"?
• Vad menar Irina med att "Han var en insekt"?
• Hur tror du att killen uppfattade Irinas ord: "Fråga Salim vem jag är, sa hon. Han vet vad jag kan göra med såna som du." 

Eleverna fick gott om tid att skriva efter varje fråga innan jag fortsatte med högläsningen. Efter detta fick de i par diskutera sina reflektioner. Vilken aktivitet! Jag lyssnade intensivt och kände glädjen då alla var engagerade. Avslutningsvis lyfte vi frågorna i en gemensam diskussion. För att verkligen få reda på vad eleverna tyckte om den här sortens läslogg, gjorde de en utvärdering i Google formulär. Här är några av deras svar:

Vad tyckte du om att skriva läslogg?

• Det var roligt. Man fick tänka på lite saker som man kanske inte tänkt på annars.
• Det var bra att man fick skriva från sin egen åsikt.
• Man fick berätta vad man skulle gjort i samma situation som hände i boken.

Vad tyckte du om den muntliga diskussionen i par? I helklass?

• Bra att få höra andras åsikter också.
• Tror att det räcker med att skriva och diskutera i par. Tror inte det behövs att ta upp det i hela klassen.
• Bra för man kanske inte tänkte på något som någon annan tänkte på och då lär man sig mer.

Vilka fördelar finns det med att skriva läslogg jämfört med att enbart lyssna till högläsning?

• Att man pratar om det som har hänt och skriver vad man tycker om det.
• Man kommer in mer i boken. Man förstår handlingen lite mera.
• Vet kanske inte...läsförståelse

POESI: Strövtåg i hembygden (Gustaf Fröding/ Mando Diao)

Säkert har ni hört talas om L.Rosenblatts tankar om att "Texten blir till i mötet mellan läsare och text som grund". Det innebär att människor skapar olika innehåll och betydelse i en text även om de läser den samtidigt.  Forskaren J. Langer i sin tur talar i sina studier om att bygga föreställningsvärldar, som kan förändras under läsningens gång. Texterna kan hjälpa oss att förflytta oss i tid, uppleva andra miljöer och se människor ur andra perspektiv. Utifrån de här teorierna använde jag mig av läslogg i ett lyrikarbete i åk 9. Inledningsvis diskuterade vi vad lyrik är och varför man läser lyrik i skolan. Att en dikt har ett ytplan och ett djupplan, där ytplanet är den tydliga handlingen som läsaren kan förstå genom att läsa meningarna. Med djupplan menas den eventuella betydelse som kan finnas mellan raderna i en text. Som nästa steg fick de lyssna på Mando Diaos tolkning av Frödings dikt Strövtåg i hembygden med uppgiften att besvara följande frågor enligt EPA-modellen (Enskilt-Par-Alla):

1. Vem är jag i dikten?
2. Finns det ytterligare någon person med?
3. Vilken stämning/känsla skapas i dikten och hur har författaren skapat den?
4. Vilka ord och formuleringar får dig att hoppa till?
5. Varför skrevs dikten? Varför fick dikten den titeln den har?
6. Vem kan känna igen sig i den här dikten och varför?
7. Har den ett budskap? Vad vill den säga oss?

Som synes var det inga lätta frågor, men syftet var de skulle hjälpa eleverna att reflektera kring det lästa/hörda och få dem att bygga föreställningsvärldar. Att använda sig av musik är ett grepp som brukar uppskattas av de flesta elever. Ibland är de ovetandes om att låttexterna de lyssnar på är lyrik (låttext på engelska heter ju lyrics.)
Deras svar på frågorna var varierande; några behöver träna på den här sortens läslogg (textsamtal) medan andra har väldigt lätt för att sätta ord på sina tankar! Och det här som det blir så otroligt tydligt - det är genom samspel och samtal som förståelsen växer!

Textsamtal utifrån VENN-diagram

Det är snart tio veckor sedan Läslyftet startades på Katrinebergsskolan och genom modulen SAMTAL OM TEXT, har vi pedagoger fått många användbara tips om olika metoder att använda i klassrummet! Varje del på Läs- och Skrivportalen inleds med moment A där vi tar del av vetenskapliga artiklar och filmer. Den här modulen behandlar olika modeller för strukturerade samtal om text och poängterar samtalets betydelse för lärandet.
I mitt blogginlägg skulle jag vilja dela med mig hur jag arbetat med VENN-diagram i åk 9 i ämnet svenska. Att läsa skönlitteratur är något som jag lägger stor vikt vid i undervisningen med tanke på språkets betydelse för hur eleverna lyckas med sina studier. Men verktyget VENN-diagram var något nytt, både för dem och för mig!
Under tre veckors tid hade vi haft ett bokprojekt där jag delade in i klassen i fyra grupper som läste varsin bok, nämligen En ö i havet (Annika Thor), Kallt som i graven (Robert Swindells), Den femte mannen (Carlo Laszlo) och Outsiders (S.E. Hinton). Alla titlar passar ungdomar väldigt bra utifrån de aktuella tema som de tar upp nämligen utanförskap, mobbing, gängtillhörighet, rasism och vänskap. Redovisningsformen, kopplad till kunskapskraven i läroplanen, var en skriftlig bokpresentation och muntlig diskussion i grupp kring de olika titlarna. Efter detta var det så dags för VENN-diagram, där jag valt ut en huvudperson i varje bok som eleverna skulle utgå ifrån. Därefter följde de arbetsgången nedan:

1. Skriv rubrikerna JAG SJÄLV och HUVUDPERSONEN I BOKEN
2. Jämför dig själv med huvudpersonen. Följande punkter kan vara till din hjälp (ålder, familj, egenskaper, intressen, känslor, kompisar och upplevelser)
3. Likheterna skriver du i mitten och olikheterna på varsin sida
4. Ni som läst samma bok ska sedan i grupp jämföra era diagram. Reflektioner?
5. Lämna in era VENN-diagram till mig
6. Utvärdering med hjälp av Mentimeter

Diskussionerna blev givande och elevernas engagemang var stort! Sättet att gå in på djupet av en läst text var annorlunda jämfört med vad de gjort tidigare och de fick lära sig att jämföra och kontrastera. I den digitala utvärderingen kom bland annat följande tankar fram:

• Jag tyckte att det var bra för att man fick se hur mycket olikheter man hade med huvudpersonerna.
• Tyckte det var intressant för då såg man likheterna och skillnaderna. När jag väl började såg jag att vi hade mycket gemensamt.
• Det var bra att för det var något annorlunda från vad vi brukar göra och det får en verkligen att tänka mer.
• Jag tyckte att det var roligt och att det var enkelt. Jag vill göra det här oftare för det var jättekul. Man fick tänka mycket.
• Tycker inte att man ska behöva säga personliga saker i en skoluppgift. Annars var det bra.

Vad som utmanar mig nu är hur jag kan vidareutveckla den här modellen. Min tanke är att testa VENN-diagrammet för att jämföra texter ur olika genrer. Om någon vecka ska jag arbeta med ett sagotema i åk 7 och skulle då kunna låta eleverna jämföra en klassisk saga som Flickan med svavelstickorna (H.C. Andersen) med en tidningsartikel om tiggarnas situation i Sverige.  Genom att låta eleverna analysera likheter och skillnader i språklig struktur och språkbruk, kommer deras medvetenhet om det utmärkande för olika genrer förhoppningsvis öka.
Om ni vill ha fler tips på hur man kan arbeta med textsamtal, är det bara att gå in på Läs-och Skrivportalen via Skolverkets hemsida!

Ledarskap i klassrummet

Under det första året som förstelärare i Mölndals stad har jag och de andra förstelärarna omgång 2014 fått viktiga verktyg att använda oss av i undervisningen och som processledare i olika sammanhang. Och nu när vi går in på det andra året praktiserar vi det på ett väl genomtänkt sätt i det centrala området. Här kommer en beskrivning av upplägget - kanske något att ta efter för att utveckla det kollegial lärandet på era skolor!

Med utgångspunkt i John Steinbergs bok "Ledarskap i klassrummet, en handbok för arbetsro och effektivt lärande" https://vimeo.com/86970683 har vi skapat grupper bestående av 7 - 9 lärare från fem olika skolor och stadier (Toltorpsskolan, Krokslättsskolan, Sörgårdsskolan, Balltorp/Pepparedsskolan och Katrinebergsskolan). Varje grupp har en förstelärare som handledare/processledare. Vid sex tillfällen under läsåret träffas man under två timmar och diskuterar tre kapitel utifrån process, interaktion och lärande. Här får vi förstelärarna möjlighet att praktisera de verktyg som vi fått, nämligen:
MIN ROLL SOM PROCESSLEDARE:  Vad är viktigt inför ett samtal? Hur inleder jag ett samtal? Hur gör jag under ett samtal? På vilket sätt avslutar jag?
Inför första tillfället satt jag och min kollega och planerade tillsammans hur vi skulle lägga upp det första samtalet i våra två grupper. Jag tror mycket på "the first impression lasts" och kände att upplägget verkligen måste vara genomtänkt. Här bestämde vi oss för att skapa maillistor till våra respektive grupper för att skicka ut en inbjudan om tid, plats och vad som förväntades av deltagarna dvs läsa kapitel 1-3 och reflektera i en loggbok. Vidare diskuterade vi olika sätt att arbeta med frågeställningarna utifrån EPA-modellen, post-it lappar samt "laget runt"
AKTIONSLÄRANDE SAMTAL: En hörnsten i aktionslärande är att möjligheten att lära med och av varandra. För att hjälpa igång lärprocessen i en grupp behövs en samtalsledare som har i uppdrag att underlätta för samtal, lärande, handling och reflektion. Och det är den här uppgiften vi som processledare har. Ett litet dilemma stötte jag på här. Det var lätt hänt att jag deltog i min roll som pedagog istället för samtalsledare. För ett lyckat samtal måste jag fokusera på samtalsledarrollen för att hjälpa igång lärprocessen, inte att dela med mig av mina tankar kring bokens frågor!
COACHING: Inom coaching är målet att frigöra potential hos andra, hjälpa andra att lyckas genom att ställa öppna frågor och inte ge tips. I tidigare blogginlägg kan ni se hur arbetet med GROW-modellen kan gå till. Just det här med att ställa de rätta, utvecklande frågorna ser jag som en utmaning som jag vill bli bättre på!

Att utveckla sitt ledarskap pågår i olika projekt runt om i landet. I senaste numret av Skolvärlden fanns artikeln "Ledarrollen är A och O" som presenterar projektet "Lärare som ledare"
http://skolvarlden.se/artiklar/ledarrollen-ar-och-o för lärare i Malmö stad. Där guidar två lärare, Linda Sikström och Daniel Prsa, andra lärare i att utveckla sitt ledarskap och med det övergripande målet att öka måluppfyllelsen och likvärdigheten. De har också så kallade nätverksträffar där lärare från olika skolområden utbyter erfarenheter. Vad som lyfts fram i artikeln är vikten av att bygga relationer med eleverna och att skapa bra lärmiljö. I projektet låter man även deltagarna bli auskulterade i sin undervisning och muntlig coaching utifrån vad som observerats och vad läraren kan utveckla.
Just auskultationsmomentet hoppas jag kan bli ett inslag i vårt upplägg här i Mölndal. Då når det kollegiala lärande en annan nivå!

Läslyftet

Nytt läsår och mycket på gång i skolans värld!
Bland annat har Läslyftet startat här i Mölndal och med den även en Processledarutbildning för handledarna, som Christer Ferm och Camilla Rudevärn håller i. I detta inlägg skriver jag ur flera perspektiv, dels som samordnare för Läslyftet, dels som handledare för kollegorna på min egen skola, Katrinebergsskolan. Att få möjligheten att kombinera dessa två roller känns otroligt lärorikt och spännande!
Vad är då Läslyftet? Det är Skolverkets nationella satsning i form av en fortbildning i språk-, läs- och skrivdidaktik för lärare inom alla ämnen. Som vi alla vet, är läsförståelse och skrivförmåga avgörande för elevers utveckling och lärande i skolan. Även för elevernas framtida delaktighet i samhälls- och yrkesliv är dessa förmågor av stor betydelse. Och som alla är väl medvetna om, är elevernas språk- och kommunikationsutveckling alla lärares ansvar.
I fokus för fortbildningen står kollegialt lärande, där vi lärare lär av och med varandra. Enligt forskning har kompetensutbildning genom kollegialt lärande, som utförs systematiskt och över tid, stor chans att bli bestående. På så sätt kan kvaliteten i undervisningen utvecklas och på sikt är målet att vända de sjunkande läsförståelseresultaten i PISA. Läslyftets fortbildningsmodell innebär att lärare med stöd av en handledare har uppgifter att lösa, diskutera och reflektera över. Detta med att reflektera och diskutera sin undervisning är ju inget nytt, tänker ni säkert! Men i det kollegiala lärandet arbetar man genomtänkt med ett strukturerat lärande och stor vikt läggs vid hur man arbetar sig fram till lösningen av en uppgift, hur man formulerar ett problem och hur man kritiskt granskar andras och sitt eget arbete.
Här har handledarna en viktig roll att ge återkoppling så att de deltagande lärarna känner att diskussionen gör att de kommer vidare. Genom Processledarutbildningen ,som SUE skapat, utbildas nu ett antal certifierade processledare i Mölndals stad som ska vara ett stöd för rektor oavsett vilka satsningar på skolutveckling som görs på enheten. Det här läsåret är det då en fördjupad inriktning mot Läslyftet. Två heldagars utbildning utav 4,5 har gett mig otroligt mycket, som jag behöver i min roll som handledare! Innehållet har varit bland annat:

• Coachande samtal/reflekterande vän
• Samtalsfärdigheter
• Grupputveckling
• Processledning
• Lärande besök/kollegahandledning,
• Reflektion/Observation
• Beprövad erfarenhet
  
  
  

Hur ser då upplägget ut för Läslyftets fortbildningsmodell? Allt material finns tillgängligt på en webbportal, Läs- och skrivportalen. Där finns det i dagsläget nio moduler att välja mellan som till exempel Samtal om text, Att skapa läsintresse, Läsa och skriva i alla ämnen och Främja elevers lärande i SO eller NO. På de skolor som deltar nu första omgången finns en handledare som handleder kollegor regelbundet inom den ordinarie arbetstiden. Då diskuterar man olika forskningsresultat, sina egna idéer och erfarenheter och eventuella dilemman. Med stöd av Läs- och skrivportalen kan man prova olika idéer kring lektionsupplägg.
På Katrinebergsskolan, där vi valt att arbeta med modulen Samtal om text, har vi nu hunnit med två träffar. Jag handleder nio kollegor åk 1-9 med olika ämneskompetens och som ni förstår varierar samtalens innehåll på ett intressant sätt, eftersom vi verkar inom olika ämnen/stadier och har olika infallsvinklar kring läsandet! Inledningsvis ställde jag följande fråga Vilka förväntningar har du på Läslyftet? Svaren blev bland annat:

• Få nya infallsvinklar hur jag kan "lyfta" elevernas läsförståelse, ordkunskap, läsflyt och skrivande
• Finna nya, intressanta  och användbara metoder att använda i min undervisning
• Utbyte med kollegor
• Att bli bättre på att inspirera barn till läsning
• Att få våra elever intresserade av att uppleva läsning, inte bara se det som en uppgift som ska göras

I Mölndal är det nu tio skolor som deltar läsåret 2015-16. Utifrån prioriterade områden har de valt moduler som passar enheten. Sedan står andra skolor på tur nästkommande två år.
Blir du nyfiken på att veta mer om Läslyftet, finns mycket information på Skolverkets hemsida och Läs- och skrivportalen!