Läslyftet

Nytt läsår och mycket på gång i skolans värld!
Bland annat har Läslyftet startat här i Mölndal och med den även en Processledarutbildning för handledarna, som Christer Ferm och Camilla Rudevärn håller i. I detta inlägg skriver jag ur flera perspektiv, dels som samordnare för Läslyftet, dels som handledare för kollegorna på min egen skola, Katrinebergsskolan. Att få möjligheten att kombinera dessa två roller känns otroligt lärorikt och spännande!
Vad är då Läslyftet? Det är Skolverkets nationella satsning i form av en fortbildning i språk-, läs- och skrivdidaktik för lärare inom alla ämnen. Som vi alla vet, är läsförståelse och skrivförmåga avgörande för elevers utveckling och lärande i skolan. Även för elevernas framtida delaktighet i samhälls- och yrkesliv är dessa förmågor av stor betydelse. Och som alla är väl medvetna om, är elevernas språk- och kommunikationsutveckling alla lärares ansvar.
I fokus för fortbildningen står kollegialt lärande, där vi lärare lär av och med varandra. Enligt forskning har kompetensutbildning genom kollegialt lärande, som utförs systematiskt och över tid, stor chans att bli bestående. På så sätt kan kvaliteten i undervisningen utvecklas och på sikt är målet att vända de sjunkande läsförståelseresultaten i PISA. Läslyftets fortbildningsmodell innebär att lärare med stöd av en handledare har uppgifter att lösa, diskutera och reflektera över. Detta med att reflektera och diskutera sin undervisning är ju inget nytt, tänker ni säkert! Men i det kollegiala lärandet arbetar man genomtänkt med ett strukturerat lärande och stor vikt läggs vid hur man arbetar sig fram till lösningen av en uppgift, hur man formulerar ett problem och hur man kritiskt granskar andras och sitt eget arbete.
Här har handledarna en viktig roll att ge återkoppling så att de deltagande lärarna känner att diskussionen gör att de kommer vidare. Genom Processledarutbildningen ,som SUE skapat, utbildas nu ett antal certifierade processledare i Mölndals stad som ska vara ett stöd för rektor oavsett vilka satsningar på skolutveckling som görs på enheten. Det här läsåret är det då en fördjupad inriktning mot Läslyftet. Två heldagars utbildning utav 4,5 har gett mig otroligt mycket, som jag behöver i min roll som handledare! Innehållet har varit bland annat:

• Coachande samtal/reflekterande vän
• Samtalsfärdigheter
• Grupputveckling
• Processledning
• Lärande besök/kollegahandledning,
• Reflektion/Observation
• Beprövad erfarenhet
  
  
  

Hur ser då upplägget ut för Läslyftets fortbildningsmodell? Allt material finns tillgängligt på en webbportal, Läs- och skrivportalen. Där finns det i dagsläget nio moduler att välja mellan som till exempel Samtal om text, Att skapa läsintresse, Läsa och skriva i alla ämnen och Främja elevers lärande i SO eller NO. På de skolor som deltar nu första omgången finns en handledare som handleder kollegor regelbundet inom den ordinarie arbetstiden. Då diskuterar man olika forskningsresultat, sina egna idéer och erfarenheter och eventuella dilemman. Med stöd av Läs- och skrivportalen kan man prova olika idéer kring lektionsupplägg.
På Katrinebergsskolan, där vi valt att arbeta med modulen Samtal om text, har vi nu hunnit med två träffar. Jag handleder nio kollegor åk 1-9 med olika ämneskompetens och som ni förstår varierar samtalens innehåll på ett intressant sätt, eftersom vi verkar inom olika ämnen/stadier och har olika infallsvinklar kring läsandet! Inledningsvis ställde jag följande fråga Vilka förväntningar har du på Läslyftet? Svaren blev bland annat:

• Få nya infallsvinklar hur jag kan "lyfta" elevernas läsförståelse, ordkunskap, läsflyt och skrivande
• Finna nya, intressanta  och användbara metoder att använda i min undervisning
• Utbyte med kollegor
• Att bli bättre på att inspirera barn till läsning
• Att få våra elever intresserade av att uppleva läsning, inte bara se det som en uppgift som ska göras

I Mölndal är det nu tio skolor som deltar läsåret 2015-16. Utifrån prioriterade områden har de valt moduler som passar enheten. Sedan står andra skolor på tur nästkommande två år.
Blir du nyfiken på att veta mer om Läslyftet, finns mycket information på Skolverkets hemsida och Läs- och skrivportalen!

Språk i alla ämnen

Ni som följt min förstelärarblogg har under läsåret kunnat ta del av hur jag, tillsammans med Anna-Maria Åkerberg, har handlett kollegerna på Katrinebergsskolan i ett språk- och kunskapsutvecklande arbete, nämligen Språk i alla ämnen. I den nya läroplanen Lgr-11 är språket centralt i alla ämnen för kunskapsutvecklingen hos eleverna och ett av skolans uppdrag är följande: "Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga." (Lgr-11 s. 9)

När arbetslagen träffades v 14 fick de i uppgift att planera hur de skulle kunna använda sig av cirkelmodellen i ett ämnesövergripande arbete samt genomföra detta. Nu på fortbildningsdagen v 25   presenterade de sina arbeten för varandra, med andra ord kollegialt lärande i ett 1-9 perspektiv. Och vilka redovisningar det blev! Cirkelmodellen grundar sig på genrepedagogik och här fick vi ta del av olika sorters genrer. Här ser ni vad arbetslagen arbetat med:

Åk 1-2 Berättelser från bibeln (narrativ/berättande)

Åk 3 Receptskrivning (instruerande)

Åk 5 Analys av konstbild (diskuterande/argumenterande)

Åk 7 Romarna (beskrivande)

Åk 8 Väder (beskrivande)

Fbg Haiku-dikter (narrativ/berättande)

Modellen "Relationen mellan utmaning och stöttning" ger uttryck för mina kollegers arbete då de genom sina höga förväntningar och sättet att stötta genom cirkelmodellen utmanade eleverna för att nå goda resultat. Eleverna fick tydlig hjälp med strategier för att klara uppgifterna och ämnesspråket.



I utvärderingen efteråt fick kollegerna reflektera över vad de lärt sig av kompetensutvecklingen Språk i alla ämnen och det var bland annat: Att det finns en medvetenhet och önskan bland ämneslärarna att arbeta språkutvecklande / Jag har funnit styrkor och utvecklingsmöjligheter hos mig som lärare och jag vet var jag ska lägga fokus / Bekräftat hur viktigt det är att ta upp begrepp, både vardagliga och ämnesspecifika / Få bekräftat att språket är "verktyget" och övriga ämnen "materialet" / Större förståelse för språkets betydelse vid inlärning och kunskapsutveckling / Hur viktigt det är med samtal kring olika texter.

Utvärdering av ett sådant här skolutvecklingsprojekt är viktigt och man behöver titta på både process och resultat. Min förhoppning är att det språkutvecklande arbetssätt, som nu påbörjats, ska bli en naturlig del i vardagsarbetet med eleverna för att nå en högre måluppfyllelse. Till hösten är tanken att skolan ska vara med i Läslyftet; en satsning som syftar till att öka elevers läsförståelse och skrivförmåga. Läslyftet bygger på kollegialt lärande, något som jag tror är en förutsättning för att nå bästa resultat!



På Katrinebergsskolan är vi alla språklärare

Nu börjar det hända saker! I tidigare inlägg har jag presenterat hur Anna-Maria Åkerberg (Modersmålsenheten) och jag arbetar med Språk i alla ämnen som kompetensutveckling i åk 1-9 på Katrinebergsskolan. Målen är:

• Språkutvecklande arbete i alla ämnen
• Teorier för lärande
• Aktuell forskning
• Praktiska verktyg

Som vi alla är väl medvetna om är det viktigt att vi lärare är tydliga i vår planering, våra instruktioner, vår stöttning och bedömning. Vi måste också uppmuntra ämnesspecifika begrepp samt ha en tillåtande klassrumsmiljö,där eleverna vågar göra misstag. Detta har varit en röd tråd i arbetet och under vårens träffar har vi bland annat tittat närmare på vilka ord/begrepp som används i olika ämnen och vilka av dem som  skapar problem för eleverna. Det kollegiala lärandet har varit på hög nivå, då vi växlat mellan att arbeta och diskutera arbetslagsvis och ämnesvis i ett 1-9 perspektiv. Fokus har också varit att introducera begreppet genrepedagogik och hur man kan använda sig av cirkelmodellen för att stötta och utmana eleverna. Modellen nedan visar cirkelmodellens fyra faser, vilka alla beskrivs utförligt i Pauline Gibbons "Stärk språket Stärk lärandet".

För att konkretisera det hela, kommer här min beskrivning hur jag använder den i svenska som andraspråk åk 7-9 när vi skriver INSÄNDARE (argumenterande text).
I fas 1 bygger vi upp förkunskap om ämnet genom att diskutera vad en insändare är, läsa olika insändare och fokusera på innehållet.
I fas 2 läggs fokus på texttypens syfte, struktur och språkliga drag. Vi dekonstruerar en insändare och tittar på hur den är uppbyggd (rubrik, åsikt och argument). Här blir eleverna bekanta med metaspråk - ett språk för att tala om språk.
Fas 3 innebär skrivande av en gemensam text. Med modern teknik är det enkelt att genomföra i helklass,där jag som lärare skriver med hjälp av projektor. Engagemanget brukar vara stort och eleverna känner att de tillsammans skapar något bra.
Nu är de mogna för fas 4, vilket innebär att de skriver egna insändare. Här brukar jag använda mig av kamratrespons, något som ingår i kunskapskraven.
Övergripande för Katrinebergsskolans arbete med ett språkutvecklande arbetssätt är att nå en högre måluppfyllelse och det är något som jag är övertygad om att vi gör om vi arbetar stöttande på det här sättet. Och det var detta jag tänkte på i inledningen "Nu börjar det hända saker". Senast vi träffades v 14  började det konkreta arbetet i arbetslagen med att planering av hur lärarna i olika klasser ska använda cirkelmodellen i undervisningen. Jag ser med spänning fram emot fortbildningsdagen i juni då de ska presentera det hela för varandra!
Avslutningsvis vill jag knyta an till ett inlägg som tydligt beskriver hur viktigt det är att modellera och stötta i undervisningen oavsett ämne. Klippet heter I DO, WE DO, YOU DO och är bara tre minuter.
Alla kan vi använda oss av detta då vi introducerar ett nytt arbetsområde. Vad vi behöver ta med oss i tankarna är att det är lektionen som är det viktigaste för eleverna  - det är där vi kan stötta dem!

Vilka förutsättningar ger jag eleverna för att de ska kunna vara kreativa?

Som förstelärare fokuserar jag på många intressanta arbetsuppgifter som till exempel att hålla mig aktuell med modern skolforskning, ta ett särskilt ansvar för ämnesutveckling och ämnesdidaktik, ta fram stödverktyg och läromedel som ska användas i undervisningen, coacha andra lärare genom metoddiskussioner samt andra skolutvecklingsuppdrag. Det var dessa uppgifter som lockade mig att söka försteläraruppdraget! Ständigt i fokus för min undervisning är praktiskt sprida forskning och följa vetenskapliga metoder. Skolverkets hemsida är en källa att ösa ur vad gäller detta. För några dagar sedan publicerades rapporten "Tekniktrender i skandinaviska skolor" som beskriver trender och tekniker som kan slå igenom på ett till fem års sikt. Spännande är att den också tar upp utmaningar för skolor.

Och här ser jag ett tydligt samband kring frågan Vilka förutsättningar ger jag eleverna för att de ska kunna vara kreativa? Den digitala satsningen som Mölndals stad gjort de senaste fyra åren har öppnat upp fantastiska möjligheter som kan kopplas samman med den senaste forskningen! Från att tidigare varit konsumenter får eleverna rollen som producenter i användningen  av digitala verktyg. I mina ämnen engelska, svenska och svenska som andraspråk utmanar jag mig själv att använda andra redovisningsformer som att eleverna till exempel gör powerpointpresentationer, ljudinspelningar och inlämningar via Fronter. Nu i samband med Unikumimplementeringen ger jag eleverna feedback genom digitala matriser i linje med tankarna kring formativ bedömning (Dylan Wiliams och Christer Lundahl). Som ni förstått av mina tidigare inlägg drivs jag av en nyfikenhet att ständigt utvecklas och lära nytt som jag sedan testar i min undervisning. "Man lär så länge man har elever".
Kreativiteten kan också höjas genom att tipsa eleverna om olika hemsidor där de kan följa nyheter på engelska, träna grammatik genom interaktiva övningar, flipped classrooms-filmer så att de kommer förberedda till mina lektioner....ja, listan kan göras lång!
Men den viktigaste förutsättningen för att locka fram kreativiteten hos eleverna är att de känner sig trygga och det är a och o för mig som lärare. För att utvecklas kunskapsmässigt  och som individ är detta huvudfokus. Och här kommer också lärmiljön in! En lockande miljö som inte ser ut som klassrummen har gjort de senaste 20 åren är ett måste.
Jag är otroligt glad för att jag kommit med i referensgruppen för Den nya skolan Fässberg, där jag ser framemot att få lyfta tankar och åsikter om en attraktiv skola som motsvarar förväntningarna på en modern skola. Vilket tillfälle att tillsammans med andra förstelärare med utgångspunkt i modern forskning få utbyta tankar kring hur man kan skapa en modern skola där eleverna ges bästa möjlighet till kreativitet!

Fortsättning på det coachande samtalet

Att hjälpa andra att växa och att sätta mål är grundpelarna inom coaching och nyfiken som jag är, bestämde jag mig för att genomföra ett helt coachsamtal utifrån de frågor vi fått av Camilla Rudevärn på förstelärarträffen i januari. Enligt instruktionerna kunde jag läsa "Kraften ligger i förmågan att ställa frågan i rätt ögonblick-timing. Timingen kräver ett djupt lyssnade och sedan en följsam fråga, som har stor kraft och tar in personen i växtzonen. För att en fråga ska ge resultat krävs en förtroendefull relation. Först då släpper försvar och den coachande är öppen för att utforska sina möjligheter." Jag valde en av mina mentorselever som varit med på det första coachsamtalet för att fokusera på det område som hen ville förbättra. Det blev ett spännande samtal, om än lite "ryckigt" då jag stundtals kände mig lite osäker. Jag försökte anteckna elevens tankar samtidigt som jag skulle lyssna aktivt och reflekterande och inte fokusera på nästkommande fråga. Vad jag känner nu efteråt, när jag utvärderar min coaching, är att jag behöver träna på det här sättet att samtala för att känna mig mer hemma i den nya rollen. Ännu är jag inte helt bekväm med att vänta på svar utan har fortfarande den inre pressen att försöka komma på lösningar. En utmaning på slutet av samtalet var att göra en kvittering dvs en sammanfattning.
Så om jag nu tänker framåt ska följande frågor genomsyra min roll som coach:
Var är du idag?
Vart vill du?
Vad behöver du göra?
Jag ser framemot tisdagen den 3 mars då vi ska få möta Gregor Schill och Christer Ferm. Rubriken för mötet är Kärnan och effekten av coaching + Action Learning - kraftfulla redskap för lärande och förändringsarbete.
Utifrån resonemanget ovan om coaching tycker jag att det är viktigt att leva som man lär, vara nyfiken och se nya perspektiv! Och med tanke på Fas 2 vt-15 för oss Förstelärare i Mölndal, som kommer att handla om bland annat Systematiskt kvalitetsarbete och formativ bedömning, vill jag slå ett slag för en webbaserad  kurs,nämligen Bedömning och betyg anordnad av Karlstads Universitet. Kursen är uppbyggd på teoretiska avsnitt, filmer och texter, varvat med praktiska moment som man som pedagog genomför i sin undervisning. Den kan genomföras i valfritt tempo och består av sex moduler samt en slutuppgift. Själv har jag kommit halvvägs och känner redan att den ger värdefull kunskap kring bland annat det här med formativ och summativ bedömning och hur jag ska utgå från läroplanen på bästa sätt. Kanske också en hjälp i implementeringen av Unikum där vi på min enhet precis har tagit de första stegen!

Coachning enligt GROW-modellen

En ny termin och faktiskt den sista med mina mentorselever i åk 9. Tänk att högstadietiden kan gå så fort! Dags att testa något nytt, så idag på mentorstiden bestämde jag mig för att coacha eleverna med hjälp av GROW-modellen (en modell som främst utformats av John Whitmore). Coaching-utbildaren Camilla Rudevärn presenterade modellen för oss förstelärare på senaste träffen på Torrekulla och tanken är att vi ska arbeta vidare med den under våren med ökad svårighetsgrad. Spännande!
Vad är då GROW-modellen? Det är en form av ett coachande samtal där jag lyssnar och ställer effektiva frågor. Nedan ser du vad förkortningarna står för.
G (Goal) - Formulera det mål du vill uppnå
R (Reality) - Hur ser nuläget ut?
O (Options) - Tänk ut så många lösningar du kan. Tänk kreativt och positivt
W (Will) - Vad ska du göra? Vilja på en skala 1-10. Vad behövs för att nå målet?
Viktigt att ha i tankarna är att man inte behöver följa modellen blint utan har den i bakhuvudet för att hjälpa någon, exempelvis elev eller kollega, att komma vidare. Dessutom behövs en övergripande beskrivning av ämnet.
Och det hade jag idag då ämnet var DINA STUDIER - UTVÄRDERA DIN NÖJDHET...SKAPA MEDVETENHET. Mentorseleverna fick reflektera över bland annat sin arbetsinsats på lektionerna, koncentration, läsförmåga, studieteknik, läxläsning, muntlig aktivitet, kondition, sömn, kost och motivation. Därefter hade jag coachande samtal med dem var och en.
Vilka samtal det blev! En utmaning för mig i min nya roll där jag istället för att ge tips skulle ställa effektiva frågor. En nyttig lärdom var det, där  jag lärde mig att inte ha för bråttom och inte dra slutsatser eller hitta lösningar. Det är ju något som vi lärare väldigt lätt gör, eller hur?

Beprövad erfarenhet

Beprövad erfarenhet, vad innebär det? Är det något som jag kan hjälpa till att skapa på min enhet idag? Efter att ha läst artiklarna på www.forskning.se kan jag se att ett av uppdragen som jag har som förstelärare på Katrinebergsskolan stämmer in på definitionen.
"Beprövad erfarenhet handlar om att pröva och ompröva  - att inte ta saker för givet, att ha ett kritiskt förhållningssätt och att våga omvärdera gamla sanningar." Det här läsåret görs en utvecklingssatsning med fokus "Språk i alla ämnen" där utgångspunkten är att alla vi pedagoger tillsammans ska se hur ett språkutvecklande arbetssätt kan leda till ett bättre resultat bland eleverna. Som det är konstaterat, "för att kunna lära om samband mellan process, det man gör, och resultat, det man uppnår, behövs en variation".
Anna-Maria Åkerberg på Modersmålsenheten och jag planerar olika fortbildningstillfällen kring språkets betydelse för kunskapsinhämtningen, där lärarna får ta del av forskning, praktiska övningar, gruppdiskussioner och lektionstips. Med andra ord, en learning study där det är fokus på ett specifikt kunnande som eleverna ska utveckla. Här är vi hjälpta av de organisatoriska förutsättningar som givits i och med att vi fått så mycket tid till vårt förfogande och att vi tar vara på lärdomarna som kollegerna gör under arbetets gång (kollegial utveckling).
Vid nästa tillfälle onsdagen 4/2 ska vi återkoppla till de ord, som olika ämnesgrupper kom fram till förra gången, som skapar problem vid inlärning, titta på filmen Språket bär kunskapen (www.UR.se), presentera Cirkelmodellen som kan användas vid genreskrivande och visa praktiska exempel från samarbete NO/Sv/Sva. Avslutningsvis kommer lärarna arbetslagsvis få planera ett samarbete kring hur man kan arbeta med genreskrivande.
Min förhoppning är att den här satsningen på ett språkutvecklande arbetssätt blir utgångspunkten för ett kollegialt lärande, där vi tillsammans upptäcker att det här är ett framgångsrikt sätt att nå ett bättre resultat bland eleverna! Med andra ord, slutresultatet blir en beprövad erfarenhet stödjer sig på erfarenheter som prövats under en längre tid och är delade och dokumenterade.