Hur inleder jag en lektion?

För att svara på frågan Hur inleder jag en lektion? bestämde jag mig för att intervjua några elever i min egen klass, åk 9. De känner mig väl och jag undervisar dem både i svenska och engelska så vi träffas många gånger i veckan. Sammanfattningsvis sa de så här:


Du börja med att hälsa och är trevlig. Ofta frågar du "Är det något ni vill ta upp?" På tavlan finns alltid nedskrivet  i olika steg vad klassen ska göra och det finns uppgifter för alla (även för de som arbetar snabbt). Om det är dags att starta upp ett nytt arbetsområde i exempelvis svenska, har du en längre genomgång via en Powerpoint, som förklarar tydligt vad som ska ingå, kunskapskrav och redovisningsform. En sådan struktur tycker vi om (det är inte många andra lärare som har det). Vi får mycket gjort hos dig och alla är koncentrerade. Du är sträng och har tydliga regler. Läxorna finns alltid nedskrivna till höger på whiteboarden. Ser du att någon är ledsen, går du fram och pratar med den personen under lektionen.

I den här intervjun ingick tre tjejer. Jag blev förstås väldigt glad över att höra deras tankar kring min lektionsstart för det är precis den här visionen jag har och alltid strävar efter. Men för att få ett genusperspektiv på det hela, bestämde jag mig för att även intervjua tre killar i samma klass. Deras svar var så här:


Du är glad och hälsar. Men ibland kan man märka dagsformen på dig.... Det finns punkter på tavlan så vi vet alltid vad vi ska göra. På så sätt slipper vi ställa frågor. Man lär sig mycket hos dig.

De var inte lika pratglada - jag träffade dem under deras värdefulla rast. Men likheterna är ändå tydliga. Som sista fråga i båda intervjugrupperna hade jag "Vad fungerar mindre bra? Då önskade tjejerna att det skulle vara mer fritt att byta platser vid exempelvis gruppövningar. Killarna önskade mer variation, speciellt i engelska. ( Så det som kan uppfattas som en trygg rutin/arbetsgång av några, kan för andra upplevas som enahanda.)

Vad jag skulle vilja testa är att filma mig själv, när jag inleder en lektion för att se det hela från ett annat perspektiv. Vidare tror jag att det är viktigt att handleda kolleger/dela med sig av det som fungerar bra och analysera vad som fungerar mindre bra. Vi vet ju alla att en klass kan uppfattas väldigt olika beroende på vem som undervisar.

Språk i alla ämnen

En del av mitt försteläraruppdrag på den egna enheten är att hålla i kompetensutvecklingen kring "Alla är vi språklärare". Att arbeta med språkutveckling är ett spännande uppdrag som verkligen ligger i tiden med tanke på dagens heterogena klasser och antalet nyanlända elever som kommer till oss. Jag läser svenska som andraspråk 61-90 hp vid Göteborgs universitet sista terminen och allt som jag läst/fortfarande läser går hand i hand med hur ett optimalt arbete på Katrinebergsskolan skulle kunna se ut.
Tisdagen v 44 var det dags för det tredje tillfället för personalen att träffas. Anna-Maria Åkerberg från Modersmålsenheten och jag hade bestämt att dagens innehåll skulle vara medvetenheten om språkets roll för elevers kunskapsutveckling i det egna ämnet och vad som krävs av eleverna för att lyckas i skolan. Vi inledde med att relatera till vad senaste forskningen säger angående relationen mellan utmaning och stöttning, Hatties film om "Språket bär kunskapen", praktiska verktyg som cirkelmodellen för att sedan låta kollegerna arbeta i olika ämnesgrupper. Uppgiften var att titta närmare på vilka begrepp/ämnesord som används i de olika skolämnena och diskutera vilka som kan vara svåra för eleverna.
För mig var detta något  nytt att få handleda kolleger/hålla i fortbildning! Det var utvecklande för mig som person och verkligen roligt och intressant! Två tillfällen blir det även under våren och då kommer vi att låta kollegerna få arbeta med praktiska uppgifter ute i klasserna. Som arbetsmaterial har alla fått boken Greppa språket (Skolverket).