onsdag 11 oktober 2017

Språk-, läs- och skrivutvecklare



Utbildning för Språk-, läs- och skrivutvecklare


Mitt uppdrag som språk- läs- och skrivutvecklare startade i våras, närmare bestämt i maj, när jag fick möjligheten att påbörja NSC:s utbildning, en utbildning som kommer att pågå under två år med fysiska träffar i Stockholm och uppgifter däremellan. Innehållet på dessa träffar är bland annat:

  • Det språk-, läs- och skrivutvecklande arbetet
  • Systematiskt kvalitetsarbete
  • Att leda samtal
  • Modeller för skolutveckling

Något som var tydligt på senaste träffen i mitten av september är att uppdragen varierar mycket från kommun till kommun – något som vi drygt 70 deltagare från Ystad i söder till Pajala i norr fick diskutera utifrån verktyg som SWOT- Strengths (Styrkor), Weaknesses (Svagheter), Opportunities (Möjligheter) och Threats (Hot). I våra uppdragsbeskrivningar kan det handla om att:

  • Vara ett stöd för handledare inom Läslyftet
  • Följa upp och analysera det språk-, läs- och skrivutvecklande arbetet
  • Identifiera, prioritera och organisera utvecklingsinsatser
  • Utmana och fördjupa lärarnas kunskaper och lyfta forskning och relevant litteratur inom området

Utbildningen är ett samarbete mellan NCS, Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling, och Läslyftet och det är just i rollen som samordnare för Läslyftet i Mölndals stad, som min spännande resa som LSS-utvecklare börjat.

Nu, höstterminen 2018, är vi inne i tredje omgången vad gäller Läslyftet i Mölndal och det här läsåret är det åtta enheter som deltar, 23 handledare som går vår egen processledarutbildning och 180 deltagare på enheterna som arbetar med modulerna på hel- eller halvfart. I en tidigare artikel på Pedagog Mölndal kan ni läsa om Läslyftsarbetet i kommunen.   https://www.molndal.se/pedagog-molndal/artiklar/artiklar/2017-01-18-laslyftet.html

Vilket fantastiskt kollegialt arbete som pågår ute i verksamheten! Spännande är att även förskolan deltar i Läslyftet från och med det här läsåret. Just detta med ett 1-16-årsperspektiv är något som tilltalar mig och som jag verkligen tror på. Fler nyheter vad gäller Läslyftet är att nya moduler är på gång som Tidig läsundervisning, Tidig skrivundervisning och Nyanländas språkutveckling och att lyftet i skolan/förskolan är förlängt till 2020 med statsbidrag.

Språk, lärande och identitetsutveckling är när förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga. (Lgr-11, kapitel 1)

Skolans uppdrag enligt läroplanen går hand i hand med de prioriterade områdena delaktighet och inflytande samt inkludering inom Mölndals skolförvaltning. Målsättningen ska vara att skapa optimala möjligheter för alla elever att lära och utvecklas på ett likvärdigt sätt. Viktigt i sammanhanget här är att arbetet, som påbörjats ute på enheter som deltagit i Läslyftet, fortsätter på ett utvecklande sätt och det är en utmaning med tanke på all kompetensutveckling som pågår.  Min förhoppning är att det ska göra det på bästa sätt, men att pedagogerna behöver stöttning och tid för det språkutvecklande arbetet.  Kanske det kan vara ett nytt uppdrag med tiden för mig!

Till hjälp för att synliggöra olika sammanhang är grafiska modeller viktiga och med tanke på hur det språkutvecklande arbetssättet skulle kunna bedrivas, kan Helen Timperleys modell (Det professionella lärandets inneboende kraft) vara en modell. Utifrån den kan lärare arbeta och se vad de kan göra för att främja lärares lärande på ett sätt som omedelbart gynnar eleverna. Cykeln är undersökande och kunskapsbyggande.(Forskning för klassrummet, 2015)


Att ta del av forskning ingår i uppdraget och på senaste utbildningstillfället föreläste bland annat Ann Pihlgren (fil. dr. i pedagogik, forskare, skolutvecklare, ledarhandledare vid Stockholms universitet) om metakognitiva frågor och Annika Cederberg-Scheike (universitetsadjunkt på lärarutbildningen vid Malmö högskola) om handledning för kollegialt lärande.  Hennes bok Handledning för kollegialt lärande (Studentlitteratur, 2016) kan jag rekommendera för er som arbetar med det kollegiala lärandet ute på enheterna. Den fokuserar på grupphandledningsprocesser och presenterar väl beprövade metoder och strukturer för samtal och tar även upp förhållningssätt inom handledning, gruppdynamik, dokumentation och etiska dimensioner.


Det här var en liten inblick i vad uppdraget som Språk-, läs och skrivutvecklare innebär. I rollen ingår även att vara Mölndals representant i Västra Götalands språknätverk, ett nätverk som träffas ett par gånger per termin och delar erfarenheter, med andra ord ”nätverkar”. Ansvarig för nätverket är Regionalt utvecklingscentrum (RUC) vid Göteborgs universitet.
Just det här med att vara en del i ett sammanhang och att samarbeta mot gemensamma mål, tror jag är en förutsättning för att förbättra en språk- och kunskapsutvecklande undervis

söndag 10 september 2017

Fyrtio minuter, hundratals beslut


Fyrtio minuter, hundratals beslut

John Steinberg

 

Nytt läsår och många spännande utmaningar som väntar oss pedagoger! Vi vet alla att vårt yrke är fyllt av möjligheter, utmaningar och beslut före, under och efter varje fyrtiominuterspass. Det kan vara beslut kring hur vi hälsar, möblerar och inleder, var vi står i rummet, vilket material, vilken metod och vilken struktur vi använder och hur vi disponerar tiden.  I boken Fyrtio minuter, hundratals beslut: handbok för nya pedagoger (Gothia Fortbildning, 2017) sammanfattar John Steinberg på ett lättöverskådligt sätt sådana beslut, samtidigt som vi får stöd att ta fler medvetna beslut, vilket i förlängningen hjälper oss att bli tydligare och mer förtroendeingivande i yrkesrollen. John Steinberg är säkert ett välbekant namn. Han är fil. dr i pedagogik, föreläsare och författare till böcker om ledarskap, skolutveckling och lärande. I Mölndals stad har många enheter arbetat i lärgrupper med kollegialt lärande kring hans bok Ledarskap i klassrummet: handbok för arbetsro och effektivt lärande (2013). I den boken avslutas varje kapitel med övningsuppgifter och frågor att diskutera/reflektera över, vilket uppmuntrar diskussioner kring beprövad erfarenhet kopplat till forskning.

Handboken Fyrtio minuter, hundratals beslut är uppbyggd på ett liknande sätt genom att goda principer blandas med praktiska exempel som många säkert upplevt/kommer att uppleva i skolans värld. I inledningen står det att översikten är lika relevant för fritidspedagoger som för klasslärare eller ämneslärare, och att en lektion inte alltid är fyrtio minuter lång utan det kan lika väl handla om temadagar, projektarbete eller utomhusaktiviteter. Är du ny som pedagog får du praktiska tips blandade med goda principer och är du en erfaren pedagog kan handboken få dig att stanna upp och reflektera kring ditt sätt att leda lärande och utveckling. Varje kapitel avslutas med en analyserande fråga som öppnar för individuell reflektion; något som tilltalar mig eftersom det kräver ett mentalt agerande som i nästa steg kan leda till aktion och utveckling!

Boken består av 42 korta kapitel med tydliga rubriker, något som gör det lättare om det är något speciellt område man som pedagog vill fördjupa sig i. Det kan också vara hjälpsamt om ett arbetslag vill fokusera på något speciellt som kanske inte fungerar som man tänkt sig eller som man vill skapa en samsyn kring. De första kapitlena Förstå ditt uppdrag, Definiera dig som ledare och Bli en entusiast betonar att läraryrket är ett ledarskapsyrke dvs. vi leder ungdomars utveckling/skapar förutsättningar för lärande. Huvuduppdraget är att ge hopp, vilket i praktiken betyder enligt Steinberg (s. 8):

  • Att mycket hänger på din attityd till eleverna
  • Att mycket hänger på ditt sätt att bemöta eleverna
  • Att mycket hänger på din människosyn
  • Att mycket hänger på dina värderingar
  • Att mycket hänger på de relationer du bygger upp med eleverna

Något vi alla känner av i dagens samhälle är att kunskapsmängden ökar lavinartat hela tiden, men vår uppgift som lärare är inte att kunna allt. Givetvis måste vi ha en grund att stå på, men det viktigaste är att vi skapar förutsättningar för utveckling och lärande vilket diskuteras i kapitlen Känn dig trygg i ditt innehåll och Känn dig trygg i din struktur.

Gång på gång betonar Steinberg att läraryrket är ett ledarskapsyrke och ”att elevernas agerande påverkas till stor del av lärarens/ledarens uppträdande och hur han eller hon har lyckats skapa normer inom gruppen” (s. 32). I dagens demokratiska skola jämfört med den tidigare mer auktoritära skolan har normsystemet/regelsystemet blivit otydligare och där är det en större utmaning att skapa arbetsro och få gruppen/klassen att följa normer. Jag instämmer i hans uppfattning att hur jag gör påverkar hur eleverna gör.  Till exempel:

  • Att jag själv är i god tid
  • Att jag själv är förberedd
  • Att jag har allt material med mig
  • Att det som ska göras är oftast är visuellt representerat (det står på tavlan)
  • Att jag hälsar på ett trevligt sätt
  • Att jag är tydlig med lektionens syfte, innehåll och upplägg
  • Att jag är tydlig med lektionens struktur
  • Att jag använder ett artigt och vårdat språk

Säkert håller ni med om att den pedagog som till exempel är på plats i god tid, startar lektionen i tid och är väl förberedd (med andra ord håller sig till sina regler) får bättre arbetsro. I kapitlet Rutiner är fortfarande pedagogens bästa vän utvecklar Steinberg detta. Rutiner ger igenkännande, tydliga förväntningar och trygghet; något som gagnar det alltmer komplexa klassrummet idag ur ett inkluderingsperspektiv. Grupperna vi möter idag är heterogena på många olika sätt. Något som lyfter boken att Steinberg även för tanken här upp till skolövergripande rutiner. Om det finns problem med arbetsro på en skola, gäller det att skapa en samsyn kring förhållningssätt och rutiner och att alla aktivt arbetar med att följa dem.

Skolkultur beskrivs även i kapitlet Samarbete med kollegor. Om en skola är enad i sin värdegrund är det lättare för att alla pedagoger lyckas. Som ny pedagog är det kanske extra viktigt att det finns rutiner, att man hjälps åt för att lösa problem och att man är generös mot varandra (en ”dela-kultur”).

Andra kapitel som kan vara ett stöd för nya, oerfarna pedagoger eller leda till reflektion hos pedagoger med erfarenhet är Samarbete med föräldrar, Förstå din grupp- bilda en grupp, Läromedel och Hur du använder digitala verktyg. Dagens föräldrar kräver insyn och information om hur det går för deras barn, och där ger Steinberg tydliga råd kring vilken information föräldrarna ska få reda på skriftligt eller muntligt. Vi har i dagens samhälle många fler verktyg för att nå ut med information och följa upp (till exempel telefon, e-post, sms, Unikum, klassens blogg, papperslappar). Dilemman som kan dyka upp är – hur vet vi att vi når alla föräldrar? Något som Steinberg betonar är att ju bättre samarbete du har med föräldrarna utanför klassrummet, desto bättre samarbete kommer att ske med eleverna i klassrummet (s. 55).  I samarbetet med föräldrar ger han också råd kring hur man leder ett utvecklingssamtal. Börja alltid med att lyfta fram goda exempel kring elevens styrkor och möjligheter. Ge konkreta och realistiska steg för elevens utveckling och ha som målsättning att såväl elev som förälder ska gå stärkt ifrån samtalet; inte nedvärderad eller ifrågasatt.

Utvärdering och betygsättning, Dokumentation och Stress är viktiga kapitel som ger många goda råd. Vi har valt ett ansvarsfullt yrke som ibland kan vara krävande men också leda till en enorm tillfredsställelse. Tänk vilken positiv inverkan det vi gör, har på våra elevers framtid! Få andra yrken har det.  Men för att klara av stressen är det viktigt att vi ser till att hinna andas. För att kunna ta hand om andra, behöver vi ta hand om oss själva. I en skolkultur där man samarbetar på bästa sätt, uppmuntrar varandra, lyfter fram goda exempel och har samma värdegrund är det lättare att må bra och utvecklas.

Jag rekommendera denna bok för både er som är nya pedagoger och er som är erfarna. Även om jag har många års erfarenhet som pedagog har den fått mig att stanna upp och reflektera kring hundratals beslut jag gör under en lektion eller i andra pedagogiska situationer. Viktigt är att vi skapar en kultur där vi delar med oss av våra erfarenheter; på så sätt kan vi lyfta varandra och utvecklas tillsammans!

”Attityd plus kunskap är lika med kompetens och leder till resultat. (s 115)

 

John Steinberg om boken Fyrtio minuter, hundratals beslut


 

 

 

 

söndag 5 mars 2017

Det vidgade textbegreppet

Att arbeta utifrån ett visst tema i ämnet svenska är något som jag brukar utgå ifrån i min planering. Under höstterminen i åk 8 arbetade vi kring temat spänning och som motvikt till detta, fokuserar jag nu under vårterminen på kärlek. Under fem veckors tid har eleverna arbetat med en stor skrivuppgift i Google classroom, Kärlekshandboken, där de kontinuerligt fått formativ bedömning av mig. Vilka otroliga arbeten det har blivit!




Parallellt med detta har jag läst boken Som hund som katt av Per Nilsson högt, en nyutgiven bok vars berättarperspektiv fängslar eleverna. Huvudkaraktärerna har inga namn utan kallas jag och du och deras kön avslöjas inte förrän på slutet och då får man bara reda på du-personens kön. Under en sådan högläsning "skapar den gode läsaren ett slags inre scenario i form av mentala bilder som påverkar förståelsen" enligt Barbro Westlund (Att undervisa i läsförståelse). Dessa inre bilder är olika för eleverna beroende på kultur, erfarenhet och vilken bakgrundskunskap de har.


Som en fortsättning på kärlekstemat har min ambition varit att få in det vidgade textbegreppet i klassrummet, vilket utöver skrivna och talade texter också omfattar bilder. I det centrala innehållet i Lgr 11 ingår "lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang". Så svenska är inte bara läsning utan lyssning, filmtittande och betraktande av bilder. Vi som lärare kan inte blunda för den multimedia som tar över samhället, utan här ska vi ta in det vidgade textbegreppet i klassrummet och använda oss av det för att ge eleverna möjlighet att utveckla språket.


Utifrån målsättningen att arbeta med det vidgade textbegreppet och koppla ihop det med resonemanget ovan om mentala bilder, har klassen som avslutning på kärlekstemat fått se en typisk kärleksfilm, nämligen Vingar av glas. Det övergripande temat är en problemfylld kärlek  mellan olika kulturer/släkter där en förälder gör allt i sin makt för att de två ungdomarna inte ska få varandra, med andra ord ett vanligt tema. Andra teman som dyker upp är en flickas uppror mot patriarkatet, syskonkärlek, identitetskris och rasism. Som Barbro Westlund lyfter fram i Att läsa och förstå (Skolverkets Kunskapsöversikt, 2016) måste läsaren ta en aktiv roll och fylla ut "luckor" i texten (i det här fallet filmen) för att få ett sammanhang. Som filmanalys har jag här använt mig av Keene och Zimmermans textkopplingar:
  • Text-till-själv-koppling :Finns det någon i filmen som påminner om ditt eget liv?
  • Text-till-text-koppling :Finns det något i filmen som påminner om någon annan film/bok du känner till?
  • Text-till-världen-koppling: Finns det något i filmen som påminner om något som händer eller har hänt i omvärlden?


Jag använder mig gärna av post-it-lappar när eleverna ska reflektera och här fick de olika färger för att skriva ned sina reflektioner kring de olika textkopplingarna (en fråga i taget). Vi arbetade enligt EPA-modellen fast med liten variation så att istället för att diskutera i par, delade jag in dem i grupper om fem som fick delge varandra sina reflektioner. Slutligen fick de sätta upp sina post-it-lappar på whiteboarden som jag hade delat in i tre fält. Därefter hade vi en gemensam diskussion där jag lyfte upp olika "trådar"/"reflektioner".
Här är några exempel på kopplingar som gjordes:
  • Text-till-själv-koppling:
Hur föräldrar inte alltid förstår. Men även om de inte förstår så ger de allt de har för att deras barn ska ha det bra.
Bråk mellan syskon ibland men i vissa stunder finns hon/han alltid där.
Bråkat med min pappa så jag ville flytta.  
Att man ibland inte får det stöd man behöver när det har hänt något.
Ensamstående förälder som gör allt för sina barn.
En syster man kan lita på och kan säga allt till.
Min mormor är muslim så det reflekterar lite på mitt eget liv.
Att det är svårt med språket (svenskan) för ens föräldrar.
  • Text-till-text-koppling
Turk och Ayla- det är en svensk kille och en utländsk tjej som är kära.
Tsatziki - för det är samma skådespelerska och det är ett barn som lever med sin mamma.
Skam - Evas mamma ville inte att hon skulle vara ihop med pojkvännen.
Boken Som hund som katt - Det finns en halvkriminell person i båda.
The Flash- För att hans mamma dog när han var väldigt ung.
The Notebook - När föräldrarna vill att man ska vara med någon annan istället för den man fallit för.
Romeo och Julia
  • Text-till-världen- koppling
Tvångsgiftermål som sker på vissa ställen i världen.
Flyktingkrisen- det kommer många flyktingar till Sverige.
Misshandel av kvinnor
Sexuellt utnyttjande av kvinnor.
Att många våldtäktsoffer inte blir trodda.
Att den som blir våldtagen känner skuld.
Hur kvinnors röst tystas ned i samhället.
Folk har svårt att komma in i samhället och få jobb när de har ett utländskt namn eller inte pratar flytande svenska.
Utanförskap beroende på var man kommer ifrån




Att arbeta på detta sätt med det vidgade textbegreppet dvs ge eleverna språkliga uttryck för kopplingar, ett så kallat metaspråk, gör att det är lättare att diskutera tolkningen av text med varandra. Jag har satt upp namnen på de tre kopplingarna på klassrumsväggen och då kan jag på ett naturligt sätt använda dem  i olika sammanhang oavsett vilken slags text det handlar om. Så tänk bredare och nytt och låt det vidgade textbegreppet komma in i klassrummet för en ökad måluppfyllelse!














måndag 19 december 2016

Muntlig bokredovisning med omslaget i fokus

Som avslutning på bokprojektet med fokus deckare/spänning i åk 8 valde jag att göra en ny variant vad gäller den muntliga redovisningen. Som inspiration hämtade jag bland annat idéer från Barbro Westlunds bok Aktiv läskraft Att undervisa i lässtrategier för läsförståelse (2015) där hon skriver "Förmågan att göra inferenser innebär att ha tillgång till ord att uttrycka sina tankar på, att aktivera relevant bakgrundskunskap, att skapa inre bilder (visualisera), att ställa  frågor och att förutspå vad som kommer att följa i en text" (s. 126).

Här var min ambition att låta eleverna visa sin läsförståelse genom att arbeta med bilden på bokomslaget och koppla den till innehållet genom tolkning. Vi började med ett "modellomslag" dvs jag visade utifrån boken Vittne av Robert Swindells hur eleverna skulle kunna analysera med hjälp av uppgiftsfrågorna (se nedan).

För att ha ett ämnesspråk i analysen gick vi igenom ord som typografi, versaler/gemener och tecknade illustrationer kontra foton. Färgsättningen var också något centralt  och vi diskuterade betydelsen av bakgrundsfärg, färgkombinationer (i detta spänningstemat var vitt-svart-rött vanligt och även blått-grått) och hur man arbetat med skuggningar. Avslutningsvis kom vi in på symboler och många upptäckte att ögon var en vanlig symbol. Vad kunde vara syftet med det? Elevernas svar blev "en känsla av att man är iakttagen" och "att skapa en obehagskänsla".
Sedan var det dags för att göra individuella analyser utifrån mallen nedan:

Ta hjälp av dess frågor när du planerar:
  • Inled med att berätta mycket kort vad din bok heter, vem som har skrivit den och vad den handlar om.
  • Berätta om omslaget på din bok.
    • Påverkade omslaget ditt val av bok? Varför?
    • Färger, bilder, text - vad skapar de för känsla?
    • Stämmer omslaget överens med innehållet i boken? På vilket sätt?
    • Vilken läsare tror du blir intresserad av omslagets design?
  • Om du skulle "sälja in" din bok - vad skulle du då säga?
    • Vad är intressant med just din bok? Språk? Handling? Personer?
    • Varför skulle din bok kunna vara intressant för andra att läsa? Vem tycker du ska läsa boken?
  • Avsluta med att ge din bok ett betyg. Boken får av mig ____ av 5 getingar.
De fick skriva ned sina tankar med hjälp av stödord på talarkort. Vid den muntliga redovisningen skulle talarkortet vara med samt boken. En målsättning med arbetssättet är att eleverna ska visa att de kan planera och genomföra en muntlig presentation och vid redovisningen även lyssna på och respektera andra talare. Redovisningen gjordes i grupper om fyra elever där jag var med som lärare och lyssnade/bedömde.

Sammanfattningsvis var elevernas reflektion att de önskade att omslaget skulle spegla innehållet och locka till läsning. Några kände att omslaget inte hade så stor betydelse i bokvalet utan där var det istället baksidestexten som hade varit avgörande. Min reflektion som lärare var att deras analys speglade deras läsförståelse på ett annat sätt, och att de som vanligtvis har svårt för att visa skriftligt hur de tagit till sig texten lyckades bättre muntligt.

Koppling till kursplanen
SYFTE : I mötet med olika typer av texter, scenkonst och annat estetiskt berättande ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden. Undervisningen ska syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra
CENTRALT INNEHÅL: Texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och dramaturgiska komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra
KUNSKAPSKRAV (betyget C): Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med gott flyt genom att på ett ändamålsenligt sätt välja lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra utvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll med relativt god koppling till tidsaspekter, orsaksammanhang visar eleven god läsförståelse. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor, tolka och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna i olika verk. 

tisdag 22 november 2016

Deckare - att skapa uppgifter som leder till utvecklande samtal

En viktig del i det kollegiala lärandet är att lärare delger varandra goda exempel i undervisningen  som andra lärare i sin tur kan bygga vidare på. Helen Timperleys modell för elevers lärande och utveckling visar de olika stegen för hur man kan arbeta för att nå ett professionellt lärande (Skolverket, Forskning för klassrummet)
  1. Processen börjar med att identifiera de kunskaper/förmågor som behövs för att eleverna ska nå  målen
  2. Sedan identifierar lärarna de kunskaper/kompetenser de behöver för att kunna hjälpa eleverna
  3. Steg tre innebär kompetensutveckling som ska leda fram till förändrade arbetssätt
  4. Dessa ger eleverna nya lärandeerfarenheter
  5. Slutligen analyserar/reflekterar lärarna kring det förändrade arbetssättet för att se om det gett önskat resultat
Med Timperleys modell i tankarna hoppas jag med detta blogginlägg kunna inspirera kring hur man kan introducera deckare som genre. Utgångspunkten i mitt upplägg har varit att se till att samtal i olika former mellan elever blir givande och utvecklande. Interaktion är en utmärkt miljö för språkinlärning för i par eller grupp får eleverna fler tillfällen använda sitt språk och sätta ord på sina tankar jämfört med i helklass. De får ordet oftare och får ett större ansvar att förtydliga/förklara för klasskamraterna. Om de dessutom har en specifik uppgift att utgå ifrån, upprepas nyckelord och fraser och de utvecklar sitt skolspråk. Men det krävs att uppgifterna är genomtänkta och att diskussionen blir på en hög kognitiv nivå för att det ska ske en utveckling. Centralt är också att eleverna känner engagemang för uppgiften och att det finns ett tydligt syfte (Pauline Gibbons, Lyft språket, Lyft tänkandet).

I årskurs 8 under höstterminen låter jag min eleverna få arbeta med genren deckare i ämnet svenska med fokus på att få in så många delar som möjligt av det centrala innehållet i Lgr 11 . Deckarna toppar utlåningsstatistiken på biblioteken och man kan ställa sig frågan varför genren är så populär idag med tanke på att den föddes med Edgar Allan Poes "Morden på Rue Morgue" redan 1841. En förklaring kan vara att genren är uppbyggd efter en "formel" som skapar igenkänning.

Som introduktion lät jag den här gången eleverna få skriva ned tre ord  på post-it lappar som de kom att tänka på när de hörde ordet DECKARE. Därefter delade de sina ord med kamraten bredvid och slutligen fick paret redovisa sina ord inför hela klassen. Här blev det tydligt hur de lärde sig av varandra. EPA-modellen arbetar ni säkert redan med och jag kan se stora vinster i att använda en modell flera gånger för att skapa "igenkänning" och trygg samtalsmiljö. I par vågar de mindre säkra eleverna prata mer och även ta risker. Alla deras ord samlade jag sedan i en Wordle. Den här övningen gjorde jag i fyra olika klasser och det var med stort intresse de sedan studerade hur olika "Wordlarna" blev när jag satt upp dem på väggen.
Nästa steg i min introduktion för att skapa förkunskap var att ha en genomgång via en Powerpoint där olika deckartyper beskrevs (PUSSELDECKARE, THRILLER, POLISROMAN, AGENTROMAN och BARN- och UNGDOMSDECKARE). För att skapa större intresse och förståelse arbetar jag mycket med multimodala texter och hade i powerpointen länkat till exempelvis Arthur Conan Doyles Sherlock Holmes (filmklipp) och Sjöwall-Wahlöös Martin Beck-film.

Nu var det dags att introducera olika begrepp som man förknippar med deckargenren och då använde jag mig av talk showen Orden med Anna Charlotta: Blodiga historier - konsten att skriva deckare (sli.se)

I en  intervju med deckarförfattaren Camilla Läckberg berättas varför deckargenren är så populär, och hur man smartast bygger upp en historia kring ett mordfall. Tonen är humoristisk och eleverna visade stort intresse. För att se om de förstått huvuddragen fick de sedan i grupper om fyra följande uppgift.

Diskutera i gruppen och skriv ned era tankar:
  1. Vad ska finnas med i en deckare?
  2. Vilka fakta har ni fått reda på om deckardrottningen Camilla Läckberg?

I en sådan här gruppdiskussion är det viktigt att man gjort eleverna medvetna om hur man talar med varandra och hur man använder språket när de resonerar tillsammans för att nå så positiva effekter som möjligt. Samtalsregler som följer bidrar till bättre samtalskvalitet:
  • Tala inte i munnen på varandra
  • Vi respekterar varandras åsikter
  • Vi motiverar våra idéer
  • Om vi inte är överens, frågar vi varandra varför
Viktigt är att låta eleverna vara delaktiga i utvecklandet av reglerna och att man även tillämpar dem i alla former av klassrumsdiskussioner (Gibbons).

Nästa steg i arbetet med deckargenren var att utgå utifrån de begrepp som tagits upp i intervjun med Camilla Läckberg: OFFER - MORDVAPEN- VILLOSPÅR (falska ledtrådar) - DETEKTIV- HISTORIA (bakom mordet) - MILJÖ. Eleverna fick se en traditionell pusseldeckare i långsamt tempo och därefter göra en filmanalys kring begreppen. Vilka villospår kunde de exempelvis komma på och hur var historien bakom mordet? De gjorde analysen skriftligt enligt EPA-modellen. Istället för i par, fick de diskutera i grupper om tre den här gången. Klassrumsklimatet ska vara så tryggt att de kan föra diskussioner i olika konstellationer och följer de samtalsreglerna fungerar detta.


För att knyta an till vad jag skrev inledningsvis är det viktigt att "Samma trygga respektfulla förhållande som läraren behöver bygga upp i klassen för att leda den framåt i kunskapsinhämtandet, behöver finnas på alla nivåer i ett fungerande och utvecklande skolsystem" (Forskning i klassrummet). Det är då utveckling sker!



lördag 29 oktober 2016

V 44 - Läslov med fokus på läsning

Många olika läsfrämjande satsningar görs nu i Sverige för att betona hur viktigt det är med en bra läsförståelse för att eleverna ska nå goda resultat i skolans alla ämnen. En del i satsningen är vad som introducerades redan 2015, då höstlovet v 44 förvandlades till Läslovet. Bakom den här breda satsningen står det ideella nätverket Läsrörelsen där bland annat fackliga organisationer, bibliotek, bokhandel, idrottsföreningar och företag ingår. I centrum ska lusten till läsning, berättande och skrivande stå.

Även regeringens beslut i september 2016 om en läsdelegation är ett tydligt bevis på hur viktigt det är att få fler barn att läsa.


Vad som lyfts fram i beslutet är det vi som pedagoger känner till men samtidigt kan utveckla, det vill säga att läsförståelse är grundläggande för att allt lärande. För att nå resultat måste vi ha mer läsning i skolan, föräldrarna måste läsa för sina barn och eleverna behöver få fler tillfällen att själva få upptäcka läsningen. Alla parter behövs – skola/föräldrar/elever! Den här satsningen är också tänkt att bidra till att ge alla elever likvärdiga förutsättningar för en fullgod läsförmåga, vilket stämmer överens med skolans kompensatoriska uppdrag. Alla elever har rätt att få en likvärdig utbildning och samma möjligheter att nå goda resultat i skolan oavsett kön, etnicitet, socioekonomisk eller kulturell bakgrund.

En annan satsning som gjorts, är uppdraget Sveriges läsambassadör som initierats av Kulturrådet. En läsambassadör ska verka för att barn och unga, oavsett bakgrund, ska få lika möjligheter att nå litteraturen. 2011-2013 var det Johan Unenge som var läsambassadör, och vid uppstarten i augusti hade vi pedagoger i västra området i Mölndal förmånen att få lyssna till honom. Ett tips till kommande föräldramöten kan vara följande krönika ”Lästräning är lika viktigt som idrottsträning”. Hur kommer det sig att föräldrar som läste mycket för sina barn när de var små, slutar upp med detta och låter skolan/svenskundervisningen ta över ansvaret? Kopplingen mellan övning och färdighet vad gäller läsning känns inte lika viktigt som när det gäller barnens idrottsaktiviteter. ”Om samma engagemang som man kan finna runt idrottsarenor, fanns i barns läsning skulle läslusten inte halverats på fem år som medierådet redogjorde för nyligen. De flesta barn blir ju inte fotbollsproffs och nöjer sig i efterhand med att bli åskådare. Jag tror det finns mer att göra för att våra barn inte ska hamna på läktarplats i livet.” skriver Unenge avslutningsvis i krönikan (se länken nedan). Jag tror att krönikan kan leda till en intressant diskussion med föräldrar!







Läsforskaren Barbro Westlund har skrivit många böcker just om aktiv läsförståelseundervisning och varit expert i Läslyftet. I Mölndal är vi nu inne på andra omgången vad gäller deltagande i Läslyftet och det här läsåret är 14 enheter med i projektet. Under handledning av 31 handledare arbetar mer än 255 pedagoger med Läslyftet ute i klassrummen. Denna form av kollegialt lärande når ut till fantastiskt många elever och det ska bli spännande att få se vilka resultat det ger på sikt!

 


Just modellerna och verktygen i hennes böcker Att undervisa i läsförståelse (Lässtrategier och studieteknik) och Aktiv läskraft (Att undervisa i lässtrategier för förståelse) utgivna av Natur och Kultur och som även ingår i många moduler i Läslyftet, är något som jag skrivit om tidigare i min blogg. Det har varit utvecklande både för mig och mina elever att arbeta med verktyg som Det sokratiska samtalet, Textsamtal före, under och efter läsning, Läslogg, Langers föreställningsvärldar och Venn-diagram.


Under ett par veckor under höstterminen har jag i ämnet svenska åk 8 genom ett högläsningsprojekt förberett ett författarbesök. I mindre grupper har jag läst högt boken En farlig vän av Ritta Jacobsson utgiven av LL-förlaget. Som Barbro Westlund skriver ”Genom lärarens högläsning utvecklas elevernas ordförråd och förhoppningsvis blir de också motiverade att själva vilja läsa” (Att undervisa i läsförståelse, s 107). Viktigt vid valet av bok är att det är ett didaktiskt val - när, var och hur ska boken läsas och bearbetas. En del lässtrategier som eleverna kan använda i sin egen läsning, kan man använda vid högläsningen. Elever med dåligt ordförråd eller bristfällig omvärldskunskap utvecklar just de kompetenserna under högläsningen. Förmågan att skapa inre mentala bilder, dvs. göra inferenser, är också något som speciellt svaga läsare kan utveckla när de får höra texten. Vad jag mer har fokuserat på i högläsningsprojektet är att utmana eleverna att läsa på raderna, mellan raderna och bortom raderna. Bokvalet var verkligen lyckat med tanke på innehållet som eleverna lätt kunde relatera till med aktuella teman som mobbing, börja på ny skola, grupptryck och rädsla. Deras bakgrundskunskaper och erfarenhet bidrog till engagemang i samtalet kring boken.

Mötet med Ritta Jacobsson v 41 var verkligen givande. Eleverna fick chansen att ställa frågor som vi diskuterat i klassrummet tidigare under läsningen. I en enkät gjord i Google formulär fick de bland annat besvara följande frågor nästkommande lektion:

Vad tyckte du om författarbesöket?

  • Intressant att höra hur hon blev inspirerarad av händelser som hänt henne
  • Ganska lärorikt att få se författaren till En farlig vän
  • Böckerna hon gjorde verkade vara lite spännande att få läsa

Vad tycker du om högläsning?

  • Bra. Man hör en annan röst som pratar och kan leva sig in i berättelsen bättre.
  • Det är skönt och avkopplande.
  • Jag tycker att det är lättare för jag kan ha svårt att läsa ibland och när någon läser upp något för mig förstår jag mer.
  • Högläsning är bra för att utveckla sitt lyssnande och sin läsförståelse för det är alltid bra att ta upp med klassen efter man läst om vad som hänt.
  • Jag tycker att det är roligt och man hör orden så man vet hur de uttalas och kan använda dom när man pratar.
  • Det är väl okej – det kan bli långtråkigt ibland men det är bättre än att läsa själv.

Säkert har ni gjort samma erfarenheter när ni läst texter högt i klassrummet. Viktigt är att få med alla elever i läsningen. Modellen nedan illustrerar hur läsprofilen kan se ut bland eleverna (The simple view of reading, Stuart, Stainthorp och Snowling, 2007). En reciprok undervisning där man använder sig av en variant av ”tänka- högt-metoden” genom att förutspå, ställa frågor, reda ut oklarheter och sammanfatta är utvecklande för alla fyra läsprofilerna. Under högläsningstillfällena är det viktigt som pedagog att ha de olika läsprofilerna i tankarna.


En krönika publicerad i GP 2016-10-11, Språk är makt- låt oss läsa högt för barnen, tar också upp vikten av att högläsning på olika sätt och får avsluta blogginlägget den här gången.