Utbildning för Språk-, läs- och
skrivutvecklare
Mitt uppdrag som språk- läs- och skrivutvecklare
startade i våras, närmare bestämt i maj, när jag fick möjligheten att påbörja NSC:s utbildning, en utbildning som
kommer att pågå under två år med fysiska träffar i Stockholm och uppgifter
däremellan. Innehållet på dessa träffar är bland annat:
- Det språk-, läs- och skrivutvecklande arbetet
- Systematiskt kvalitetsarbete
- Att leda samtal
- Modeller för skolutveckling
Något som var tydligt på senaste träffen i mitten av
september är att uppdragen varierar mycket från kommun till kommun – något som
vi drygt 70 deltagare från Ystad i söder till Pajala i norr fick diskutera
utifrån verktyg som SWOT- Strengths
(Styrkor), Weaknesses (Svagheter), Opportunities (Möjligheter) och Threats
(Hot). I våra uppdragsbeskrivningar kan det handla om att:
- Vara ett stöd för handledare inom Läslyftet
- Följa upp och analysera det språk-, läs- och skrivutvecklande arbetet
- Identifiera, prioritera och organisera utvecklingsinsatser
- Utmana och fördjupa lärarnas kunskaper och lyfta forskning och relevant litteratur inom området
Utbildningen är ett samarbete mellan NCS, Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling, och
Läslyftet och det är just i rollen som samordnare
för Läslyftet i Mölndals stad, som min spännande resa som LSS-utvecklare
börjat.
Nu, höstterminen 2018, är vi inne i tredje omgången vad
gäller Läslyftet i Mölndal och det här läsåret är det åtta enheter som deltar,
23 handledare som går vår egen processledarutbildning och 180 deltagare på
enheterna som arbetar med modulerna på hel- eller halvfart. I en tidigare
artikel på Pedagog Mölndal kan ni
läsa om Läslyftsarbetet i kommunen. https://www.molndal.se/pedagog-molndal/artiklar/artiklar/2017-01-18-laslyftet.html
Vilket fantastiskt kollegialt
arbete som pågår ute i verksamheten! Spännande är att även förskolan deltar
i Läslyftet från och med det här läsåret. Just detta med ett 1-16-årsperspektiv
är något som tilltalar mig och som jag verkligen tror på. Fler nyheter vad
gäller Läslyftet är att nya moduler är på gång som Tidig läsundervisning, Tidig skrivundervisning och Nyanländas språkutveckling och att
lyftet i skolan/förskolan är förlängt till 2020 med statsbidrag.
Språk, lärande och
identitetsutveckling är när förknippade. Genom rika möjligheter att samtala,
läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och
därmed få tilltro till sin språkliga förmåga. (Lgr-11, kapitel 1)
Skolans uppdrag enligt läroplanen går hand i hand med de
prioriterade områdena delaktighet och
inflytande samt inkludering inom
Mölndals skolförvaltning. Målsättningen ska vara att skapa optimala möjligheter
för alla elever att lära och utvecklas på ett likvärdigt sätt. Viktigt i
sammanhanget här är att arbetet, som påbörjats ute på enheter som deltagit i
Läslyftet, fortsätter på ett utvecklande sätt och det är en utmaning med tanke
på all kompetensutveckling som pågår. Min
förhoppning är att det ska göra det på bästa sätt, men att pedagogerna behöver stöttning och tid för det
språkutvecklande arbetet. Kanske det kan
vara ett nytt uppdrag med tiden för mig!
Till hjälp för att synliggöra olika sammanhang är grafiska
modeller viktiga och med tanke på hur det språkutvecklande arbetssättet skulle
kunna bedrivas, kan Helen Timperleys modell
(Det professionella lärandets inneboende kraft) vara en modell.
Utifrån den kan lärare arbeta och se vad de kan göra för att främja lärares
lärande på ett sätt som omedelbart gynnar eleverna. Cykeln är undersökande och
kunskapsbyggande.(Forskning för klassrummet, 2015)
Att ta del av
forskning ingår i uppdraget och på senaste utbildningstillfället föreläste
bland annat Ann Pihlgren (fil. dr. i
pedagogik, forskare, skolutvecklare, ledarhandledare vid Stockholms
universitet) om metakognitiva frågor och Annika
Cederberg-Scheike (universitetsadjunkt på lärarutbildningen vid Malmö
högskola) om handledning för kollegialt lärande. Hennes bok Handledning för kollegialt lärande (Studentlitteratur, 2016) kan
jag rekommendera för er som arbetar med det kollegiala lärandet ute på
enheterna. Den fokuserar på grupphandledningsprocesser och presenterar väl
beprövade metoder och strukturer för samtal och tar även upp förhållningssätt
inom handledning, gruppdynamik, dokumentation och etiska dimensioner.
Det här var en liten inblick i vad uppdraget som Språk-, läs
och skrivutvecklare innebär. I rollen ingår även att vara Mölndals representant i Västra Götalands
språknätverk, ett nätverk som träffas ett par gånger per termin och delar
erfarenheter, med andra ord ”nätverkar”. Ansvarig för nätverket är Regionalt utvecklingscentrum (RUC) vid
Göteborgs universitet.
Just det här med att vara en del i ett sammanhang och
att samarbeta mot gemensamma mål, tror jag är en förutsättning för att
förbättra en språk- och kunskapsutvecklande undervis
