Fyrtio minuter, hundratals beslut
John Steinberg
Nytt läsår och många spännande utmaningar som väntar oss
pedagoger! Vi vet alla att vårt yrke är fyllt av möjligheter, utmaningar och
beslut före, under och efter varje fyrtiominuterspass. Det kan vara beslut
kring hur vi hälsar, möblerar och inleder, var vi står i rummet, vilket
material, vilken metod och vilken struktur vi använder och hur vi disponerar
tiden. I boken Fyrtio minuter, hundratals beslut: handbok för nya pedagoger (Gothia
Fortbildning, 2017) sammanfattar John Steinberg på ett lättöverskådligt sätt
sådana beslut, samtidigt som vi får stöd att ta fler medvetna beslut, vilket i
förlängningen hjälper oss att bli tydligare och mer förtroendeingivande i yrkesrollen.
John Steinberg är säkert ett välbekant namn. Han är fil. dr i pedagogik,
föreläsare och författare till böcker om ledarskap, skolutveckling och lärande.
I Mölndals stad har många enheter arbetat i lärgrupper med kollegialt lärande
kring hans bok Ledarskap i klassrummet:
handbok för arbetsro och effektivt lärande (2013). I den boken avslutas
varje kapitel med övningsuppgifter och frågor att diskutera/reflektera över,
vilket uppmuntrar diskussioner kring beprövad erfarenhet kopplat till forskning.
Handboken Fyrtio
minuter, hundratals beslut är uppbyggd på ett liknande sätt genom att goda
principer blandas med praktiska exempel som många säkert upplevt/kommer att
uppleva i skolans värld. I inledningen står det att översikten är lika relevant
för fritidspedagoger som för klasslärare eller ämneslärare, och att en lektion
inte alltid är fyrtio minuter lång utan det kan lika väl handla om temadagar,
projektarbete eller utomhusaktiviteter. Är du ny som pedagog får du praktiska
tips blandade med goda principer och är du en erfaren pedagog kan handboken få
dig att stanna upp och reflektera kring ditt sätt att leda lärande och
utveckling. Varje kapitel avslutas med en analyserande fråga som öppnar för
individuell reflektion; något som tilltalar mig eftersom det kräver ett mentalt
agerande som i nästa steg kan leda till aktion och utveckling!
Boken består av 42
korta kapitel med tydliga rubriker, något som gör det lättare om det är
något speciellt område man som pedagog vill fördjupa sig i. Det kan också vara
hjälpsamt om ett arbetslag vill fokusera på något speciellt som kanske inte
fungerar som man tänkt sig eller som man vill skapa en samsyn kring. De första kapitlena
Förstå ditt uppdrag, Definiera dig som
ledare och Bli en entusiast betonar
att läraryrket är ett ledarskapsyrke dvs.
vi leder ungdomars utveckling/skapar förutsättningar för lärande.
Huvuduppdraget är att ge hopp, vilket i praktiken betyder enligt Steinberg (s.
8):
- Att mycket hänger på din attityd till eleverna
- Att mycket hänger på ditt sätt att bemöta eleverna
- Att mycket hänger på din människosyn
- Att mycket hänger på dina värderingar
- Att mycket hänger på de relationer du bygger upp med eleverna
Något vi alla känner av i dagens samhälle är att
kunskapsmängden ökar lavinartat hela tiden, men vår uppgift som lärare är inte
att kunna allt. Givetvis måste vi ha en grund att stå på, men det viktigaste är
att vi skapar förutsättningar för utveckling och lärande vilket diskuteras i
kapitlen Känn dig trygg i ditt innehåll och Känn dig trygg i din struktur.
Gång på gång betonar Steinberg att läraryrket är ett
ledarskapsyrke och ”att elevernas
agerande påverkas till stor del av lärarens/ledarens uppträdande och hur han
eller hon har lyckats skapa normer inom gruppen” (s. 32). I dagens
demokratiska skola jämfört med den tidigare mer auktoritära skolan har
normsystemet/regelsystemet blivit otydligare och där är det en större utmaning
att skapa arbetsro och få gruppen/klassen att följa normer. Jag instämmer i
hans uppfattning att hur jag gör
påverkar hur eleverna gör. Till
exempel:
- Att jag själv är i god tid
- Att jag själv är förberedd
- Att jag har allt material med mig
- Att det som ska göras är oftast är visuellt representerat (det står på tavlan)
- Att jag hälsar på ett trevligt sätt
- Att jag är tydlig med lektionens syfte, innehåll och upplägg
- Att jag är tydlig med lektionens struktur
- Att jag använder ett artigt och vårdat språk
Säkert håller ni med om att den pedagog som till exempel är på
plats i god tid, startar lektionen i tid och är väl förberedd (med andra ord
håller sig till sina regler) får bättre arbetsro. I kapitlet Rutiner är fortfarande pedagogens bästa vän
utvecklar Steinberg detta. Rutiner ger igenkännande, tydliga förväntningar
och trygghet; något som gagnar det alltmer komplexa klassrummet idag ur ett
inkluderingsperspektiv. Grupperna vi möter idag är heterogena på många olika
sätt. Något som lyfter boken att Steinberg även för tanken här upp till skolövergripande rutiner. Om det finns
problem med arbetsro på en skola, gäller det att skapa en samsyn kring
förhållningssätt och rutiner och att alla aktivt arbetar med att följa dem.
Skolkultur beskrivs även i kapitlet Samarbete med kollegor. Om en skola är enad i sin värdegrund är det
lättare för att alla pedagoger lyckas. Som ny pedagog är det kanske extra
viktigt att det finns rutiner, att man hjälps åt för att lösa problem och att
man är generös mot varandra (en ”dela-kultur”).
Andra kapitel som kan vara ett stöd för nya, oerfarna
pedagoger eller leda till reflektion hos pedagoger med erfarenhet är Samarbete med föräldrar, Förstå din grupp-
bilda en grupp, Läromedel och Hur du
använder digitala verktyg. Dagens föräldrar kräver insyn och information om
hur det går för deras barn, och där ger Steinberg tydliga råd kring vilken
information föräldrarna ska få reda på skriftligt eller muntligt. Vi har i
dagens samhälle många fler verktyg för att nå ut med information och följa upp
(till exempel telefon, e-post, sms, Unikum, klassens blogg, papperslappar).
Dilemman som kan dyka upp är – hur vet vi att vi når alla föräldrar? Något som
Steinberg betonar är att ju bättre
samarbete du har med föräldrarna utanför klassrummet, desto bättre samarbete
kommer att ske med eleverna i klassrummet (s. 55). I samarbetet med föräldrar ger han också råd
kring hur man leder ett utvecklingssamtal. Börja alltid med att lyfta fram goda
exempel kring elevens styrkor och möjligheter. Ge konkreta och realistiska steg
för elevens utveckling och ha som målsättning att såväl elev som förälder ska
gå stärkt ifrån samtalet; inte nedvärderad eller ifrågasatt.
Utvärdering och
betygsättning, Dokumentation och Stress
är viktiga kapitel som ger många goda råd. Vi har valt ett ansvarsfullt yrke
som ibland kan vara krävande men också leda till en enorm tillfredsställelse.
Tänk vilken positiv inverkan det vi gör, har på våra elevers framtid! Få andra
yrken har det. Men för att klara av
stressen är det viktigt att vi ser till att hinna andas. För att kunna ta hand
om andra, behöver vi ta hand om oss själva. I en skolkultur där man samarbetar
på bästa sätt, uppmuntrar varandra, lyfter fram goda exempel och har samma
värdegrund är det lättare att må bra och utvecklas.
Jag rekommendera denna bok för både er som är nya pedagoger
och er som är erfarna. Även om jag har många års erfarenhet som pedagog har den
fått mig att stanna upp och reflektera kring hundratals beslut jag gör under en
lektion eller i andra pedagogiska situationer. Viktigt är att vi skapar en
kultur där vi delar med oss av våra erfarenheter; på så sätt kan vi lyfta
varandra och utvecklas tillsammans!
”Attityd plus kunskap är lika med kompetens och leder till resultat.
(s 115)
John Steinberg om boken Fyrtio
minuter, hundratals beslut
