Språk-, läs- och skrivutvecklare

Utbildning för Språk-, läs- och skrivutvecklare

Mitt uppdrag som språk- läs- och skrivutvecklare startade i våras, närmare bestämt i maj, när jag fick möjligheten att påbörja NSC:s utbildning, en utbildning som kommer att pågå under två år med fysiska träffar i Stockholm och uppgifter däremellan. Innehållet på dessa träffar är bland annat:

• Det språk-, läs- och skrivutvecklande arbetet
• Systematiskt kvalitetsarbete
• Att leda samtal
• Modeller för skolutveckling

Något som var tydligt på senaste träffen i mitten av september är att uppdragen varierar mycket från kommun till kommun – något som vi drygt 70 deltagare från Ystad i söder till Pajala i norr fick diskutera utifrån verktyg som SWOT- Strengths (Styrkor), Weaknesses (Svagheter), Opportunities (Möjligheter) och Threats (Hot). I våra uppdragsbeskrivningar kan det handla om att:

• Vara ett stöd för handledare inom Läslyftet
• Följa upp och analysera det språk-, läs- och skrivutvecklande arbetet
• Identifiera, prioritera och organisera utvecklingsinsatser
• Utmana och fördjupa lärarnas kunskaper och lyfta forskning och relevant litteratur inom området

Utbildningen är ett samarbete mellan NCS, Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling, och Läslyftet och det är just i rollen som samordnare för Läslyftet i Mölndals stad, som min spännande resa som LSS-utvecklare börjat.

Nu, höstterminen 2018, är vi inne i tredje omgången vad gäller Läslyftet i Mölndal och det här läsåret är det åtta enheter som deltar, 23 handledare som går vår egen processledarutbildning och 180 deltagare på enheterna som arbetar med modulerna på hel- eller halvfart. I en tidigare artikel på Pedagog Mölndal kan ni läsa om Läslyftsarbetet i kommunen.   https://www.molndal.se/pedagog-molndal/artiklar/artiklar/2017-01-18-laslyftet.html

Vilket fantastiskt kollegialt arbete som pågår ute i verksamheten! Spännande är att även förskolan deltar i Läslyftet från och med det här läsåret. Just detta med ett 1-16-årsperspektiv är något som tilltalar mig och som jag verkligen tror på. Fler nyheter vad gäller Läslyftet är att nya moduler är på gång som Tidig läsundervisning, Tidig skrivundervisning och Nyanländas språkutveckling och att lyftet i skolan/förskolan är förlängt till 2020 med statsbidrag.

Språk, lärande och identitetsutveckling är när förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga. (Lgr-11, kapitel 1)

Skolans uppdrag enligt läroplanen går hand i hand med de prioriterade områdena delaktighet och inflytande samt inkludering inom Mölndals skolförvaltning. Målsättningen ska vara att skapa optimala möjligheter för alla elever att lära och utvecklas på ett likvärdigt sätt. Viktigt i sammanhanget här är att arbetet, som påbörjats ute på enheter som deltagit i Läslyftet, fortsätter på ett utvecklande sätt och det är en utmaning med tanke på all kompetensutveckling som pågår.  Min förhoppning är att det ska göra det på bästa sätt, men att pedagogerna behöver stöttning och tid för det språkutvecklande arbetet.  Kanske det kan vara ett nytt uppdrag med tiden för mig!

Till hjälp för att synliggöra olika sammanhang är grafiska modeller viktiga och med tanke på hur det språkutvecklande arbetssättet skulle kunna bedrivas, kan Helen Timperleys modell (Det professionella lärandets inneboende kraft) vara en modell. Utifrån den kan lärare arbeta och se vad de kan göra för att främja lärares lärande på ett sätt som omedelbart gynnar eleverna. Cykeln är undersökande och kunskapsbyggande.(Forskning för klassrummet, 2015)

Att ta del av forskning ingår i uppdraget och på senaste utbildningstillfället föreläste bland annat Ann Pihlgren (fil. dr. i pedagogik, forskare, skolutvecklare, ledarhandledare vid Stockholms universitet) om metakognitiva frågor och Annika Cederberg-Scheike (universitetsadjunkt på lärarutbildningen vid Malmö högskola) om handledning för kollegialt lärande.  Hennes bok Handledning för kollegialt lärande (Studentlitteratur, 2016) kan jag rekommendera för er som arbetar med det kollegiala lärandet ute på enheterna. Den fokuserar på grupphandledningsprocesser och presenterar väl beprövade metoder och strukturer för samtal och tar även upp förhållningssätt inom handledning, gruppdynamik, dokumentation och etiska dimensioner.

Det här var en liten inblick i vad uppdraget som Språk-, läs och skrivutvecklare innebär. I rollen ingår även att vara Mölndals representant i Västra Götalands språknätverk, ett nätverk som träffas ett par gånger per termin och delar erfarenheter, med andra ord ”nätverkar”. Ansvarig för nätverket är Regionalt utvecklingscentrum (RUC) vid Göteborgs universitet.

Just det här med att vara en del i ett sammanhang och att samarbeta mot gemensamma mål, tror jag är en förutsättning för att förbättra en språk- och kunskapsutvecklande undervis

Fyrtio minuter, hundratals beslut

Fyrtio minuter, hundratals beslut

John Steinberg

 

Nytt läsår och många spännande utmaningar som väntar oss pedagoger! Vi vet alla att vårt yrke är fyllt av möjligheter, utmaningar och beslut före, under och efter varje fyrtiominuterspass. Det kan vara beslut kring hur vi hälsar, möblerar och inleder, var vi står i rummet, vilket material, vilken metod och vilken struktur vi använder och hur vi disponerar tiden.  I boken Fyrtio minuter, hundratals beslut: handbok för nya pedagoger (Gothia Fortbildning, 2017) sammanfattar John Steinberg på ett lättöverskådligt sätt sådana beslut, samtidigt som vi får stöd att ta fler medvetna beslut, vilket i förlängningen hjälper oss att bli tydligare och mer förtroendeingivande i yrkesrollen. John Steinberg är säkert ett välbekant namn. Han är fil. dr i pedagogik, föreläsare och författare till böcker om ledarskap, skolutveckling och lärande. I Mölndals stad har många enheter arbetat i lärgrupper med kollegialt lärande kring hans bok Ledarskap i klassrummet: handbok för arbetsro och effektivt lärande (2013). I den boken avslutas varje kapitel med övningsuppgifter och frågor att diskutera/reflektera över, vilket uppmuntrar diskussioner kring beprövad erfarenhet kopplat till forskning.

Handboken Fyrtio minuter, hundratals beslut är uppbyggd på ett liknande sätt genom att goda principer blandas med praktiska exempel som många säkert upplevt/kommer att uppleva i skolans värld. I inledningen står det att översikten är lika relevant för fritidspedagoger som för klasslärare eller ämneslärare, och att en lektion inte alltid är fyrtio minuter lång utan det kan lika väl handla om temadagar, projektarbete eller utomhusaktiviteter. Är du ny som pedagog får du praktiska tips blandade med goda principer och är du en erfaren pedagog kan handboken få dig att stanna upp och reflektera kring ditt sätt att leda lärande och utveckling. Varje kapitel avslutas med en analyserande fråga som öppnar för individuell reflektion; något som tilltalar mig eftersom det kräver ett mentalt agerande som i nästa steg kan leda till aktion och utveckling!

Boken består av 42 korta kapitel med tydliga rubriker, något som gör det lättare om det är något speciellt område man som pedagog vill fördjupa sig i. Det kan också vara hjälpsamt om ett arbetslag vill fokusera på något speciellt som kanske inte fungerar som man tänkt sig eller som man vill skapa en samsyn kring. De första kapitlena Förstå ditt uppdrag, Definiera dig som ledare och Bli en entusiast betonar att läraryrket är ett ledarskapsyrke dvs. vi leder ungdomars utveckling/skapar förutsättningar för lärande. Huvuduppdraget är att ge hopp, vilket i praktiken betyder enligt Steinberg (s. 8):

• Att mycket hänger på din attityd till eleverna
• Att mycket hänger på ditt sätt att bemöta eleverna
• Att mycket hänger på din människosyn
• Att mycket hänger på dina värderingar
• Att mycket hänger på de relationer du bygger upp med eleverna

Något vi alla känner av i dagens samhälle är att kunskapsmängden ökar lavinartat hela tiden, men vår uppgift som lärare är inte att kunna allt. Givetvis måste vi ha en grund att stå på, men det viktigaste är att vi skapar förutsättningar för utveckling och lärande vilket diskuteras i kapitlen Känn dig trygg i ditt innehåll och Känn dig trygg i din struktur.

Gång på gång betonar Steinberg att läraryrket är ett ledarskapsyrke och ”att elevernas agerande påverkas till stor del av lärarens/ledarens uppträdande och hur han eller hon har lyckats skapa normer inom gruppen” (s. 32). I dagens demokratiska skola jämfört med den tidigare mer auktoritära skolan har normsystemet/regelsystemet blivit otydligare och där är det en större utmaning att skapa arbetsro och få gruppen/klassen att följa normer. Jag instämmer i hans uppfattning att hur jag gör påverkar hur eleverna gör.  Till exempel:

• Att jag själv är i god tid
• Att jag själv är förberedd
• Att jag har allt material med mig
• Att det som ska göras är oftast är visuellt representerat (det står på tavlan)
• Att jag hälsar på ett trevligt sätt
• Att jag är tydlig med lektionens syfte, innehåll och upplägg
• Att jag är tydlig med lektionens struktur
• Att jag använder ett artigt och vårdat språk

Säkert håller ni med om att den pedagog som till exempel är på plats i god tid, startar lektionen i tid och är väl förberedd (med andra ord håller sig till sina regler) får bättre arbetsro. I kapitlet Rutiner är fortfarande pedagogens bästa vän utvecklar Steinberg detta. Rutiner ger igenkännande, tydliga förväntningar och trygghet; något som gagnar det alltmer komplexa klassrummet idag ur ett inkluderingsperspektiv. Grupperna vi möter idag är heterogena på många olika sätt. Något som lyfter boken att Steinberg även för tanken här upp till skolövergripande rutiner. Om det finns problem med arbetsro på en skola, gäller det att skapa en samsyn kring förhållningssätt och rutiner och att alla aktivt arbetar med att följa dem.

Skolkultur beskrivs även i kapitlet Samarbete med kollegor. Om en skola är enad i sin värdegrund är det lättare för att alla pedagoger lyckas. Som ny pedagog är det kanske extra viktigt att det finns rutiner, att man hjälps åt för att lösa problem och att man är generös mot varandra (en ”dela-kultur”).

Andra kapitel som kan vara ett stöd för nya, oerfarna pedagoger eller leda till reflektion hos pedagoger med erfarenhet är Samarbete med föräldrar, Förstå din grupp- bilda en grupp, Läromedel och Hur du använder digitala verktyg. Dagens föräldrar kräver insyn och information om hur det går för deras barn, och där ger Steinberg tydliga råd kring vilken information föräldrarna ska få reda på skriftligt eller muntligt. Vi har i dagens samhälle många fler verktyg för att nå ut med information och följa upp (till exempel telefon, e-post, sms, Unikum, klassens blogg, papperslappar). Dilemman som kan dyka upp är – hur vet vi att vi når alla föräldrar? Något som Steinberg betonar är att ju bättre samarbete du har med föräldrarna utanför klassrummet, desto bättre samarbete kommer att ske med eleverna i klassrummet (s. 55).  I samarbetet med föräldrar ger han också råd kring hur man leder ett utvecklingssamtal. Börja alltid med att lyfta fram goda exempel kring elevens styrkor och möjligheter. Ge konkreta och realistiska steg för elevens utveckling och ha som målsättning att såväl elev som förälder ska gå stärkt ifrån samtalet; inte nedvärderad eller ifrågasatt.

Utvärdering och betygsättning, Dokumentation och Stress är viktiga kapitel som ger många goda råd. Vi har valt ett ansvarsfullt yrke som ibland kan vara krävande men också leda till en enorm tillfredsställelse. Tänk vilken positiv inverkan det vi gör, har på våra elevers framtid! Få andra yrken har det.  Men för att klara av stressen är det viktigt att vi ser till att hinna andas. För att kunna ta hand om andra, behöver vi ta hand om oss själva. I en skolkultur där man samarbetar på bästa sätt, uppmuntrar varandra, lyfter fram goda exempel och har samma värdegrund är det lättare att må bra och utvecklas.

Jag rekommendera denna bok för både er som är nya pedagoger och er som är erfarna. Även om jag har många års erfarenhet som pedagog har den fått mig att stanna upp och reflektera kring hundratals beslut jag gör under en lektion eller i andra pedagogiska situationer. Viktigt är att vi skapar en kultur där vi delar med oss av våra erfarenheter; på så sätt kan vi lyfta varandra och utvecklas tillsammans!

”Attityd plus kunskap är lika med kompetens och leder till resultat. (s 115)

 

John Steinberg om boken Fyrtio minuter, hundratals beslut

https://www.youtube.com/watch?v=VzXV_dnEIZc