Läslogg som utgångspunkt för textsamtal

Att få handleda kollegor i Läslyftet är otroligt givande och utvecklande! På Katrinebergsskolan har vi nu hunnit halvvägs vad gäller modulen Samtal om text och på vägen har vi fått många verktyg och modeller direkt användbara i klassrummet. Det som känns spännande i den här fortbildningen är det kollegiala lärandet som har olika betydelse för oss pedagoger. Följande tankar kom upp på frågan Vad är kollegialt lärande?

• När man får tid att sitta ned och utbyta erfarenheter och höra hur andra tacklar problemen
• Ta del av varandras idéer, tips, undervisning, värderingar och bemötande
• "Smittas" av kollegors entusiasm! Bolla idéer, gå vidare i ett tema, pröva olika arbetssätt
• Samtala om händelser/dilemman i skolvardagen
• Lära sig saker tillsammans med och av sina kollegor

Förutom rollen som processledare, är jag också aktiv deltagare på så sätt att jag tar del av fortbildningsmaterialet såsom artiklar/filmer och gör aktiviteter tillsammans med eleverna i mina klasser åk 7-9 i svenska. Här är två konkreta exempel på hur jag använt läsloggen som utgångspunkt för textsamtal.


PROSA: Kickboxaren  (av Maria Björn & Niklas Krog)


I en läslogg kan eleverna uttrycka sin åsikter och personliga tankar. I lugn och ro får de möjlighet att fundera över innehållet i texten och tolka det de läst eller hört och även skapa inre bilder, vilket Gunilla Molloy skriver om i Läsloggen - ett tankeredskap. Vi har säkert erfarenhet som lärare att en del elever är duktiga och aktiva i diskussioner i klassrummet, men sämre på att lyssna på andra. Genom att använda läslogg kan man få alla elever aktiva genom att de först får skriva ned sina tankar. Viktigt här är att inte rätta det eleverna skriver utan alla reflektioner/tolkningar är möjliga.
För att testa läsloggen i åk 8 utgick jag från en högläsningsbok som vi kommit halvvägs i, nämligen Kickboxaren. Eleverna fick texten till några kapitel uppkopierad, där jag markerat några meningar som de fick frågor till. Jag började med en öppen fråga såsom:

• Finns det något tillfälle då det är ok att lösa en situation med våld?

Därefter läste jag och stannade upp med bland annat följande frågor:

• Varför tror du att skolans gym kallas för "Arnolds håla"?
• Vad menar Irina med att "Han var en insekt"?
• Hur tror du att killen uppfattade Irinas ord: "Fråga Salim vem jag är, sa hon. Han vet vad jag kan göra med såna som du." 

Eleverna fick gott om tid att skriva efter varje fråga innan jag fortsatte med högläsningen. Efter detta fick de i par diskutera sina reflektioner. Vilken aktivitet! Jag lyssnade intensivt och kände glädjen då alla var engagerade. Avslutningsvis lyfte vi frågorna i en gemensam diskussion. För att verkligen få reda på vad eleverna tyckte om den här sortens läslogg, gjorde de en utvärdering i Google formulär. Här är några av deras svar:

Vad tyckte du om att skriva läslogg?

• Det var roligt. Man fick tänka på lite saker som man kanske inte tänkt på annars.
• Det var bra att man fick skriva från sin egen åsikt.
• Man fick berätta vad man skulle gjort i samma situation som hände i boken.

Vad tyckte du om den muntliga diskussionen i par? I helklass?

• Bra att få höra andras åsikter också.
• Tror att det räcker med att skriva och diskutera i par. Tror inte det behövs att ta upp det i hela klassen.
• Bra för man kanske inte tänkte på något som någon annan tänkte på och då lär man sig mer.

Vilka fördelar finns det med att skriva läslogg jämfört med att enbart lyssna till högläsning?

• Att man pratar om det som har hänt och skriver vad man tycker om det.
• Man kommer in mer i boken. Man förstår handlingen lite mera.
• Vet kanske inte...läsförståelse

POESI: Strövtåg i hembygden (Gustaf Fröding/ Mando Diao)

Säkert har ni hört talas om L.Rosenblatts tankar om att "Texten blir till i mötet mellan läsare och text som grund". Det innebär att människor skapar olika innehåll och betydelse i en text även om de läser den samtidigt.  Forskaren J. Langer i sin tur talar i sina studier om att bygga föreställningsvärldar, som kan förändras under läsningens gång. Texterna kan hjälpa oss att förflytta oss i tid, uppleva andra miljöer och se människor ur andra perspektiv. Utifrån de här teorierna använde jag mig av läslogg i ett lyrikarbete i åk 9. Inledningsvis diskuterade vi vad lyrik är och varför man läser lyrik i skolan. Att en dikt har ett ytplan och ett djupplan, där ytplanet är den tydliga handlingen som läsaren kan förstå genom att läsa meningarna. Med djupplan menas den eventuella betydelse som kan finnas mellan raderna i en text. Som nästa steg fick de lyssna på Mando Diaos tolkning av Frödings dikt Strövtåg i hembygden med uppgiften att besvara följande frågor enligt EPA-modellen (Enskilt-Par-Alla):

1. Vem är jag i dikten?
2. Finns det ytterligare någon person med?
3. Vilken stämning/känsla skapas i dikten och hur har författaren skapat den?
4. Vilka ord och formuleringar får dig att hoppa till?
5. Varför skrevs dikten? Varför fick dikten den titeln den har?
6. Vem kan känna igen sig i den här dikten och varför?
7. Har den ett budskap? Vad vill den säga oss?

Som synes var det inga lätta frågor, men syftet var de skulle hjälpa eleverna att reflektera kring det lästa/hörda och få dem att bygga föreställningsvärldar. Att använda sig av musik är ett grepp som brukar uppskattas av de flesta elever. Ibland är de ovetandes om att låttexterna de lyssnar på är lyrik (låttext på engelska heter ju lyrics.)
Deras svar på frågorna var varierande; några behöver träna på den här sortens läslogg (textsamtal) medan andra har väldigt lätt för att sätta ord på sina tankar! Och det här som det blir så otroligt tydligt - det är genom samspel och samtal som förståelsen växer!