tisdag 12 april 2016

Elevernas tänkande utvecklas med Sokratiska samtal

I arbetet med Läslyftet har jag under läsåret fått många användbara tips på aktiviteter som jag testat i mina klasser. Den senaste aktiviteten var det sokratiska samtalet eller med andra ord eftertänksam dialog för att förstå och tänka om texter. Forskaren Ann S Pihlgren har skrivit boken Sokratiska samtal i klassrumsmiljö (2010) utifrån sin avhandling "Socrates in the classroom: Rationales and effects of philosophizing with children" och efter att ha läst hennes tankar om hur sådana samtal kan öka elevernas förmåga att läsa och analysera texter, blev jag nyfiken på att prova det i min undervisning.
I Lgr 11 i kursplanen för svenska/svenska som andraspråk anges kanske det viktigaste motivet till att använda just sokratiska samtal - kopplingen mellan språk och tänkande. Även egenskaper som betonas i läroplanen - att kunna fatta beslut, samarbeta, lösa problem och att tänka kritiskt - uppmuntras i samtalet.

"Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära."

Här tänker ni säkert att det inte bara gäller ämnet svenska utan skolans alla ämnen och det stämmer. På Skolverkets hemsida kan man läsa om hur Håkan Glimhage, SO-lärare vid Torpaskolan i Göteborg trycker på att goda elevrelationer, gedigna ämneskunskaper och fokus på samtal och dialog är det allra viktigaste för att integrera ett källkritiskt perspektiv i SO-undervisningen.
http://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for-larande/kollakallan/kallkritik/2.7748/so-1.209283

I klassrummet finns en stark tradition att vi lärare styr dialogen och fördelar ordet, och även om vi är medvetna om detta och aktivt försöker förändra vårt beteende, är det lätt att falla tillbaka i gamla mönster. Vi måste helt enkelt lära om till ett nytt förhållningssätt. Vad gäller det sokratiska samtalet finns givna regler och avgränsningar och de behöver tränas. Det är viktigt att hålla sig till en given struktur och att det råder en trygg samtalsatmosfär. Här kommer ett exempel hur jag arbetat i åk 8 i ämnet svenska kring boken Det finns inga skridskor i öknen av Mats Berggren. Som förberedelse lästa jag de två inledande kapitlena högt för eleverna dagen före. Därefter fick de på egen hand läsa vidare i egen takt. En intresseväckande text bidrar till samtalets goda kvalitet enligt Ann Pihlgren och just den här boken brukar fånga både killar och tjejer.

När det var dags för det sokratiska samtalet, fick eleverna sätta sig på givna platser runt ett rektangulärt bord. Följande regler gick vi igenom innan samtalet började:
  • Det finns många möjliga svar
  • Lyssna noga på vad andra säger
  • Var beredd på att ändra dig om du upptäcker en bättre idé
  • Vi ska hjälpa varandra att tänka noga
Eleverna fick också varsin post-it-lapp, där de fick formulera ett personligt mål som gällde samtalet om inledningen av boken. Målen var bland annat: Försöka koncentrera mig på personen som pratar och lyssna och förstå / Prata någon gång / Respektera mycket mera / Lyssna innan jag pratar så att allt blir bättre / Att tänka mer på vad jag säger / Prata lugnare / Ska försöka våga prata inför alla.
Därefter började vi själva samtalet, som vid färdig planering ska innehålla delar som inledande fråga, analys/tolkning och värderingsfråga.
Den inledande frågan var:  "Skulle du vilja ha Sofia som vän? Varför/Varför inte?" Här använde jag mig av en "runda" där alla skulle ta ställning och dela med sig av olika infallsvinklar.
Därefter följde ett par analysfrågor som exempelvis "Varför tror du att Sofia uppför sig som hon gör?" och "Beskriv Fatimas och Sofias vänskap", där ordet var fritt.
Avslutningsvis fick eleverna en värderingsfråga, nämligen "Har religionen betydelse för vänskap?"
då de kunde koppla ihop dialogens innehåll med egna erfarenheter.

För att få elevernas tankar om samtalet, fick de efteråt individuellt fylla i en förenklad utvecklingsmatris och även sätta fast post-it-lappen med det personliga målet.

TALA                                           LYSSNA                                        SAMARBETA
__ Jag talade frivilligt två gånger.                                __ Jag tittade på den som pratade.                                   __ Jag använde andra personers namn.
__ Jag talade högt och tydligt.                                     __ Jag pratade inte när någon annan talade.                     __ Jag visade respekt för andra i mina kommentarer
__ Mina kommentarer handlade om texten,                __ Jag frågade om jag inte kunde höra eller                     __ Jag visade respekt för andra i mitt uppträdande.
   frågorna eller andras uttalanden.                                  förstå någon annans kommentar.

På linjerna fyllde de i:
J = Ja, jag klarade det rakt igenom eller större delen av samtalet
N = Nej, jag klarade det inte alls eller inte tillräckligt
I = Ibland gick det bra, ibland dåligt

Mina egna reflektioner efteråt var bland annat att det i klassen rådde ett respektfullt lyssnarklimat och en nyfikenhet på upplägget. Att börja med en runda gjorde att alla kom till tals och de försökte verkligen ha ögonkontakt med klasskamraterna (och inte mig som lärare). Det var bra med bestämda platser runt bordet för att splittra grupperingar. Önskvärt skulle vara att fler vågade komma till tals och att de ännu mer skulle spinna vidare på varandras svar och funderingar. Återkommande eftertänksamma dialoger/sokratiska samtal kan säkert öka deras kommunikativa och analytiska förmåga, och utifrån detta är min målsättning att låta den eftertänksamma dialogen vara ett återkommande inslag i undervisningen i arbetet med texter av olika slag!